Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 6. Poeten och människan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. Poeten och människan.
Det finns en gammal romantisk föreställning om, hur
poeten bör se ut, nedärvd genom lång tradition och belyst
genom åtskilliga diktaröden ur litteraturens historia. Poeten
är ett vilsekommet barn här i världen. Han talar med
annat tungomål än vi. Pä dagens praktiska värv har han
litet förstånd. Kantstött av människors domar och fördomar,
jäktad av fordringsägare, övergiven och försmådd av den
han höll kår, beskrattad av prosans barn, tafatt och blyg,
känslig och lättsårad går han sin skygga och törnströdda väg genom vimlet. Mjuka händer bädda sällan hans bädd. Där eld brinner på härd och varma läppar mysa, där förtroenden bytas och vänner glamma, där står han utanför. Han är »den grimme aelling»[1] och för honom finns ingen
plats i kedjan. Luggsliten är ofta hans rock, vildvuxna hår
och skägg. Sorgen stod fadder vid hans dop och fattigdomen slog följe med honom på vägen. Det är hos honom
som hos Frödings Publius Pulcher:
Skuggan sitter som gäst och som gammal förtrogen
mörk vid din sida och stirrar och nickar och tiger;
öde och stum är din boning, en stämma ej höres
— icke en viskning.
Eller också vandrar han som en clericus vagans[2]
stormiga och vilda vägar och sitter till bords med publikaner och skökor. Han är en hemlös och samhällets värld
[1] Den fule ankungen.
[2] Clerici vagantes = kringströvande klerker. Så kallades fordom
präster och munkar (även studiosi), som av en eller annan orsak för- lupit sina ämbeten och sedan förde ett irrande strykarliv. De voro under medeltiden och ännu ett stycke in i nyare tid internationella bärare av sagor och visdiktning och utgjorde ofta ett oppositionellt
element, icke minst emot den kyrkliga myndigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Mar 5 15:07:14 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ftgfroding/0031.html
