- Project Runeberg -  Förstudier till en roman /
57

(1896) [MARC] Author: Jerome K. Jerome
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 57 —

Då jag bodde i östra delen af London lärde jag
känna en gosse. Han var ingalunda någon älskvärd
gosse, var inte häller fullt så snygg som gossarne i de
fromma anstalterna. Jag hörde till och med hur en
matros på öppen gata ropade på honom och förehöll
honom hans oanständiga uttryck.

Han bodde med sin mor och den minsta, ett
dibarn på fem månader, i en källare i någon af
sidogatorna. Hvad som blifvit af fadren vet jag inte. Jag
vill minnas att han blifvit »väckt» och att han begifvit
sig af på resor för att »väcka» andra. Gossen förtjänte
som springpojke fem kronor i veckan. Modren sydde
kalsonger, och de dagar hon kände sig särdeles frisk
och kraftig, kunde hon hinna till en förtjänst af
sjuttiofem öre eller högst en krona. Olyckligtvis fanns det
emellertid dagar då alla de fyra kala väggarne dansade
kring och ljuset tycktes vara en svag ljusglimt, som
var långt, långt borta. Och det upprepades så ofta
att familjeinkomsterna ofta blefvo betydligt afknappade.

En natt dansade väggarne allt vildare och vildare
tills de slutligen alldeles dansade bort och ljuset sköt
upp genom taket och långt bort och blef en stjärna.
Och kvinnan kände att det nu var tid att lägga bort
sömnaden.

»Jim», sade hon — hon talade mycket sakta och
gossen måste böja sig ned öfver henne för att förstå
— »om du raspar upp madrassen i midten så hittar
da några kronor. För länge sedan lade jag dem
undan. Med dem kan du betala min begrafning. Och
Jim, du måste åtaga dig den lille. Du får inte låta
honom tas in på barnhuset.»

Jim lofvade det.

»Säg ’vid Gud’ Jim.»

»Vid Gud, mor.»

Sedan kvinnan sålunda ordnat sina jordiska
angelägenheter lade hon sig tillbaka och döden kom.

Jim höll sin ed. Han fann pängarne och begrof

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fter/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free