Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helgd ville hon ej störa. Hon hoppades dock att han
sjelf nnmera skulle finna sig obehörig att dröja.
Magnns kastade en blick af vrede på fru Catharina,
men sade hastigt: „jag märker att fortsättning ej
dager nu. Det är en helig afton. Sä snart jag får mitt
hem i ordning, skall jag ha äran alt ännu en gång
skrifteligen anhålla om min hustrn, för att sedan
komma och afhemta henne. Ännu skall jag bedja
ödmjukt, som en bönfallande anstår; jag begär
mycket då jag begär denna perla; dock icke för rangens
skull, ty sannerligen hennes rang för mig har
något värde.“
Derpå vändande sig till Margaretha, tog han henne
hastigt i sina armar, kysste henne och sade: ,,lef väl,
min maka! På ditt hjerta hoppas jag mest, för att
denna sak må blifva i godo afgjord.44 Derpå lade han
Margaretha i armarna på fru Catharina, som hastat
till, bugade sig för de närvarande, gick med raska steg
att sätta sig i den ännu vid trappan qvarstående
slädan och var inom ett ögonblick försvunnen ibland
snö-hvirflarna.
Göran Boije qvarstod ännu några ögonblick på
gården, dit han åtföljt Magnns under försök att förmå
denne att qvarstadna; sedan återvände han till
rummen, gick fram till fru Catharina och sade: „min mor,
ovänligt tar ni emot er son efter mångårig skilsmässa,
då ni jagar ur huset den, som gjort det till en
möjlighet för er att återfå denne son. Hade han ej med
högsta fara för sig sjelf räddat mig vid ett tillfälle,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
