Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svänga mig här och der med inga desseiner, utan ville
hafva mig ordentlig tjenst och kunna tjena mig upp,
så beslöt jag att genast taga saken fermt och begifva
mig till konungen, vår sedermera saligen afsomnade,
allernådigste herre, som då befann sig i Lund.
Lyckades mig detta så väl, att, sedan jag två
förmiddagar åsett, bura kungen mönstrade sina nya grenadörer,
Hans Majestät mig bemärkte, och frågade en af sina
herrar, hvad jag var för en. Svarade denne, att han
trodde mig vara en af de många finnar, som nu utan
tjenst och bröd vistades i Sverige, men att jag lär
ha varit en af dem, som längst stridt emot fienden.
Lät så Hans Majestät kalla mig och frågade hvad jag
hette, och sade jag det, hvarpå han sade: ..jaså. Vi
hafva hört eder nämnas. Nå, hvarför är ni nu ledig
och går icke i tjenst?“ Svarade jag: ,,Ers Majestät,
„ det vore min högsta åtrå att få tjena, men der jag hörde
mig om svarades mig, att det fanns många bättre
karlar, än jag, som behöfde de bättre posterna, så jag
endast kunnat få fänriks grad i en garnison, och
svarade jag: är här så god råd på dem, som äro bättre,
så måste jag söka mig någonstäds, der ock sämre
finnas, och gick derifrån.“
„Hvad grad har ni haft förut?“ frågade kungen.
„Jag har blott tjent som volontär, och de sednare åren
endast på egen hand gått på parti och skadat
rys-sarne, livar jag kunnat, och deremellan hemtat till
Stockholm underrättelser om fienden.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
