Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag mig en påse, föregifvandes sedan, hvarhelst jag
tillfrågades, det jag mig till staden ernade för att salt
för barnens och hushållets räkning uppköpa.
Blef dock fröjden kort för Margaretha, ty sedan
jag väl hunnit gå, kom pastorskan hem och sade, att
Margaretha icke skulle få dröja qvar: „ty,41 sade hon,
„en man har jag mist för det han höll med Svenskarne,
men se, döden i mig, om det skall ske så en gång
till.41 Och då Maja bad henne alt icke jaga bort
fröken, sade hon: „fröken eller prinsessa, så vill jag icke
ge mitt hus till spillo för hennes skull;44 och sä mente
hon kunde ju Maja föra henne till ett öde torp i
skogen att vänta på mig!
Sade flickan, att der vore så ödsligt och kallt,
men menade modren att ryssarne skulle nog snart laga
hemmet varmt för dem sjelfva, om de hyste oss. Men
seendes huru Margaretha började sakta vackla emot
dörren, blef hon hastigt helt rörd och sade: ,.gå med
Gud, fröken, han beskydde er. Nog tycker ni jag är
hård, men kom ihåg, att jag har elfva barn omkring mig.41
Maja följde Margaretha till skogstorpet, och
sedan hon med mycken möda fält några ruskor att
brinna i den förfallna spiseln, måste hon begifva sig
hem åter. Margaretha blef ensam i öde skogen utan
annat grannskap än vargarne, hvilka i stora skaror
,denna tiden i alla nejder kringströfvade. Men det var
ej länge innan Maja återkom, blek och skrämd,
berättandes, att en officer och två kosacker kommit till
prestgården, sökandes Margaretha. Maja hade smugit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
