- Project Runeberg -  Fru Catharina Boije och hennes Döttrar. En berättelse från stora ofredens tid /
56

(1858) Author: Fredrika Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vinkade nu Elli åt mig att följa henne, det jag
ock gjorde. Och när vi kornmo i hvardagsstugan, sade
hon. att hon ej velat den stackars Margaretha med så
mycket ondt uppskrämma, men att Flinken ock
mumlat något om fina fröknar, „som icke behöfva låtsa göra
sig rara." Gick mig detta hans vanartiga tal så hårdt på
sinnet, att jag af vrede svor, så att Elli skyggade
tillbaka. Ångrade mig dock strax och bad Elli i
ordning ställa allt, så att jag hasleligen kunde Margaretha
bortföra, och skulle Pecka oss till anvist ställe vidare
nyheter och underrättelser om Flinkens beteende hemta.

Lång tid till betänkande var det icke, och
Margaretha méd sina få tillhörighetcr var snart i slädan
inpackad, och hon sålunda åter ensam åt min vård
betrodd.

Föret var redan dåligt, men fast fälten lågo
nästan bara, syntes dessa lider ingen grön brodd sticka
fram mellan snön, utan var allt med törue och tistel
bevuxet, der forr åkerfält varit. Sågo vi dock på ett
ställe tre får, de der stodo och hängde hufvudet,
liksom de vetat att kosaekhästarne allt deras hö
uppätit. Men syntes sedan hvarken folk eller fä, utan
var allt öde och förstördt, till dess vi hunno till
Mä-kylä, dit vi hade stämt Pecka, och voro vi begge på
bondavis klädda, och bad jag att med min syster här
få hvila och fodra min häst.

,,Åhja,“ sade en qvinna, som hade sitt barn i
famnen, der hon satt och spann. „Väl är här
rum i stugan, och rum i stallet för hästen med,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:29:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frucboije/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free