- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
653

(1963) [MARC] Author: Johan Vising - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - saunage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

saunage — 653 — sauvagesse

saun||age m o.

        -aison f salt|fabrikation, -handel,

        -er itr framställa (ibi. sjuda) salt.

        -erie f salt|sjuderi, verk.

        -ier m salt|sjudare, -handlare; faux ~ gam. saltsmugglare,

        -ière f

                1. salt|behâllare, -lär.

                2. jakt. saltklump som utlägges för hjortdjur,

sau||piquet m skarpsâs.

        -poudr|er tr

                1. rimsalta, salta på.

                2. beströ med socker, mjöl, o. m.

                3. fig. F pryda, tillsätta: -é d’érudition med anstrykning av lärdom,

        -poudroir m rimsaltnings-apparat.

saur a i hareng ~ rökt sill.

        -age tji

                1. sillrökning.

                2. falks fjäderbeklädnad före ruggningen.

        -e a om hist brungul,

        -er tr röka siii.

        -et a om sui lättrökt.

saurien m zo. ödla, ödledjur.

saur||ir tr = -er.

        -is m sillake,

        -issage m = ’oge i.

saussaie f saulaie,

saut m

                1. hopp, skutt, spräng; F fall; au ~ du lit vid uppstigandet; fig. d’un [plein] ~ el. de plein (prime) ~ i ett tag, plötsligt; n’aller que par ~s et par bonds låta tungan löpa, gå på i ullstrumporna; faire un grand ~ flytta långt bort, äv. plötsligt komma sig upp; ne faire qu’un ~ komma tillstädes i blinken; faire (franchir) le ~ ta det avgörande steget, är. ge tappt, ge sig; faire faire le ~ à qn beröva ngn hans plats; faire faire le ~ à une jeune fille förföra en flicka; jfr Gofrpe (2), mouton f, i, perche (2) 1. périlleux.

                2. om Wngst språng.

                3. sniis. övergång.

                4. vattenfall.

                5. spec. ~ de loup som inhägnad.

        - -de-lit (pl. -s-de-lit) m [fruntimmers] morgonrock,

        -e f sjö. i ~ de vent omkafiitning av vinden; fig. ~ d‘humeur,

         (pp) m

                1. kok. ragu.

                2. danssprång,

        -ée f hopp [-längd],

        -e-en-barque (pl. ~) sjömansjacka.

        -elle f vinstickling,

        -e-mouton m leken hoppa bock.

        -er

        I. itr

                1. hoppa, skutta: ~ par-dessus qc hoppa över ngt; fig. ~ de joie spritta av glädje; ~ aux nues ( ~ au plafond) bli topp tunnor rasande; faire ~ par la fenêtre kasta ut genom fönstret.

                2. springa, rusa, kasta sig: ~ en (à) bas du lit kasta sig ur sängen; ~ au cou de qn falla ngn om halsen, flyga i famnen på ngn; ~ à la gorge (au visage, au collet, aux yeux) de qn rusa på ngn, ta ngn i kragen; sjö. ~ à l’alordage äntra; fig. cela -e aux yeux det faller i ögonen ( är uppenbart); ~ sur qn störta sig över ngn.

                3. fig. hoppa el. springa från ett till annat; ~ de branche en branche hoppa från gren till gren, fig. hoppa från ett ämne till ett annat; ~ d’une page à l’autre hoppa från en sida till en annan; le vent a -é du nord à l’est vinden har sprungit över från nord till ost.

                4. springa i luften, flyga upp: la poudrière a -é kruthuset har sprungit i luften; faire ~ spränga i luften, låta springa o. d.; faire ~ le bouchon [des bouteilles] låta korkarna smälla, fig~ låta vinet flöda; faire ~ l’épée de qn slå värjan ur handen på ngn; fig. faire ~ la banque spränga banken; faire ~ la cervelle (le crâne) à qn skjuta ngn för pannan; faire ~ qn beröva ngn hans plats; faire ~ ses écus låta pengarna rulla.

                5. arg. häftigt protestera; äv. göra konkurs.

        II. tr

                1. hoppa över, äv. fig.; ~ le bâton göra ngt mot sin vilja; jfr fossé Î, pas f, 6.

                2. om iiingst betäcka.

                3. kok. fräsa upp, steka; pommes de terre -ées stekt potatis,

        -erelle f

                1.zo. gräshoppa.

                2. ~ de mer slags havs-kräfta.

                3. tekn. smyg, vinkelmätare,

        -erie f liten dans, improviserad bal.

sauterne[s] m vin från Sauternes.

saut||e-ruisseau (pl. ~) advokats springpojke,

        -eur, -euse

        I. m o. f

                1. hopp|are, -erska; ~ en longueur längdhoppare.

                2. fig. vindböjtel, en som rättar kappan efter vinden; lättfärdig kvinna.

        II. m

                1. ridk. hoppare.

                2. hoppande insekt syrsa o. d.

        III. f

                1. slags vals.

                2. kok. fräspanna.

        IV. a hoppande,

        -illant a [små] hoppande; fig. hoppig: style ~

        -illement m trippande.

        -iller itr

                1. [små]hoppa, skutta.

                2. fig. hoppa från ett till annat; vara oredig,

        -oir m

                1. andreaskors; porter en ~ bära i korsade remmar, om orden bära i band om halsen.

                2. = -eur III, 2.

                3. sport, hoppställning.

sauvag||e

        I. a

                1. vild, levande i vilt tillstånd: bête ~ vilt djur; pommier ~ vildapel; vilda [natur-] folk; fig. eaux ~s översvämmande regnvatten.

                2. obildad, ohyfsad, ohanterlig, rå: esprit ~ obildad person, äv. kärvhet; style ~ kantigt ( barbariskt) skrivsätt.

                3. folkskygg, blyg.

                4. besk, frän: d’un goût ~ besk.

        II. t.

        I. f vilde; fig. enstöring; äv. politisk vilde, paxtilös riksdagsman. *eon m vilt ungträd, vilt skott; fig. ouppfostrad (ohyfsad) pojke; jfr greffer,

        -erie f

                1. vilt tillstånd, naturtillstånd.

                2. folkskygghet, blyghet.

                3. ohyfsat sätt.

                4. grymhet,

        -esse f F vildinna, vanl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:27:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1963/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free