Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - câprier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
câprier — 98 — carassin
câpri||er m kaprisbuske,
-ère f
1. kaprisplantering.
2. kaprislåda.
capr||ifiguier m vildfikon,
-ifoliacée f kaprifolieväxt.
-in a get-.
capron m trädg. jordgubbe,
-ier m jord gubbsplanta.
caps||elle f bot. lommeört.
-ulage m tillkapsling.
-ulaire a kapselformig, kapsel-,
-ule f
1. bot. anat. läk. kapsel.
2. [butelj]kapsel, kapsyl.
3. siijutn. tändhatt.
4. kem. avdunstningsskål.
-ulerie f kapsylfabrik.
capt||age m ledning för (intag av) [käll-] vatten,
-a|teur, -trice m o. f en som tillnarrar sig arv o. d.
-ation f knep för att tillnarra sig ngt.
-atoire a som söker tillnarra sig, oärlig,
-er tr
1. tillnarra sig.
2. uppsnappa, fånga: ~ l’attention du public fånga publikens uppmärksamhet.
3. leda källvatten,
-i|eux, -euse a listig, snärjande,
capt||if, -ive a o. s
1. fånge[n].
2. bunden, fjättrad: ballon ~ äv. fig. ~ du plaisir fången i nöjenas virvel,
-ivant a fig. fängslande,
-iver tr fig.
1. betvinga.
2. fängsla, intaga: ~ l’auditoire.
-ivité f fångenskap, äv. fig. bundenhet, bunden ställning: tenir les enfants en ~.
-ure f
1. häktning.
2. beslag à kontraband; sjö. uppbringande.
3. det beslagtagna, pris, kap.
-urer. tr
1. häkta.
2. beslagtaga; sjö. uppbringa.
3. F tillskansa sig, ‘hugga’.
cap||uce m kapuschong,
-uche f huvÄ, hätta.
-uchon m
1. kapuschong: prendre le ~ bli munk.
2. rökhuv.
3. bot. sporre,
-uchonné a
1. försedd med huv[a].
2. huvformig.
-uchonner tr förse med rökhuv.
capucin, -e m o. f
1. kapucin[er]|munk, -nunna; f barbe de ~ långt skägg; jfr barbe-de~.
2. relig. f läs|are, -erska.
3. ~s de carte kort vikta så att de kunna stå; tomber comme des ~s de carte ramla som korthus.
4. jakt. f hare.
-ade f moralkaka; f läseri.
-e f
1. indisk krasse; appos. couleur ~ orangegul färg.
2. band om gevär[spipa]; fig. f jusqu’à la troisième ~ fullständigt.
3. lerskål.
4. sjö. band mellan förstäv och gallion, underlopp.
-ière f.
1. f kapucin[er] kloster.
2. bigott (’fromt’) hus.
caqu||age m inläggning i tunna av sill, krut m. m.
-e f [sill-, krut]tunna.
-er
I. tr lägga in sin, krut o. m. i tunna.
II. itr P göra sitt tarv, kacka,
caquet m
1. kackel.
2. fig. sladder, förtal: ~ bon bec skvallerbytta; rabattre le ~ de qn täppa till munnen på ngn.
-age m kacklande; sladder.
-er itr kackla; sladdra.
-erie f = -age. -eur, -euse s o. a [en] som sladdrar.
caqu|eur, -euse m o. f sillsaltare,
car (1 ) konj ty.
car (2) m = autocar.
carabé m bärnsten,
carabin m
1. gam. karabin; är; fig. tirer en ~ kasta in ett ord.
2. F medicinare.
-e f karbin.
-é a häftig: brise ~e.
-et tr räffla,
-ier m karabinjär; äv. polisman; tullbetjänt.
Carabosse se fée.
caracal m zo. ökenlo, karakal.
caraco m damkofta,
caracol||e f
1. spiral.
2. ridn. sväng [-ning],
-er itr
1. ridk. tumla sin häst.
2. fig. gå hit och dit, skutta,
caract||ère m
1. skrivtecken, bokstav, typ.
2. grunddrag, egendomlighet, art, karaktär: fièvre d’un ~ bénin godartad feber.
3. själsläggning, sinnesart, lynne, karaktär: bon ~ god karaktär, godmodhet; mauvais ~ dålig karaktär, misshumör; ~ irascible häftigt lynne; comédie de ~ karaktärskomedi.
4. originalitet, fasthet, utpräglad karaktär, personlighet; musique sans ~; montrer du ~ visa fasthet.
5. värdighet, yrke; befogenhet; ~ d’ambassadeur; il n’a point ~ pour agir han har ingen befogenhet att uppträda,
-ériser tr beteckna, vara egendomlig för, karakterisera. -éristique
I. a egendomlig, betecknande, karakteristisk.
II. f
1. utmärkande kännetecken.
2. gram. karaktärsbokstav: s comme ~ du pluriel.
3. mat. karakteristika.
caraf||e f
1. [slipad] glasflaska, karaffin.
2. en karaffin full.
-on m
1. liten karaffin.
2. liten karaffin full.
caraïbe s o. a geogr. karaib[isk].
carambol||age m biij. karambolage; F sammanstötning; fall.
-er itr
1. karambolera; F uppnå dubbelt resultat, slå två flugor i en smäll.
2. F stöta ihop; falla,
caram||el m bränt socker, karamell,
-élisation f brynande av socker tm karamell.
-éliser tr
1. bryna till karamell.
2. försätta med karamell,
carapace f skal på sköldpadda, kmstacé o. m.
carapater itr o. rfl arg. gå sin väg, försvinna, smita,
caraque f gam. portugisiskt fartyg karak; appos. porcelaine ~ porslin fraktat med karak.
carassin m zo. ruda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
