Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 34. kap. Sagor om demoner, djur m. m. från cavina- och tumupasaindianerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’Det är bäst, jag går till ormarna,’ tänkte pojken och
tog en ’tári’[1] på ryggen och gick till ån och hoppade i.
Då han hade tárin på ryggen, kunde han ej komma ned
i vattnet. Så hoppade han i utan tári och förvandlades
i vattnet till en orm.»
Det är här vanligt att rosta fisk i bamburör. Chāma,
som ej ha lerkärl, koka t. o. m. vatten i dylika.[2] Det är
mycket intressant att i indianernas sagor på detta sätt
få deras seder och bruk skildrade med deras egna ord.
En annan av Salvadors många sagor skildrar
svartsjukan mellan tvenne kvinnor. Svartsjukan är, såsom vi
se, ett vanligt motiv i de indianska sagorna.
»Det var en gång en man, som gifte sig med en
boaorm. Det var en mycket vacker och mycket duktig
kvinna. När mannen kom hem från jakten, hade hon
alltid maten färdig. Hon hade alltid chicha och
mandiocamjöl.
En dag hade mannen gått på jakt. ’Jag skall gå
till odlingen och gräva upp mandioca,’ sade hustrun till
svärmodern. ’Det är inte bra, du går ensam,’ sade
svärmodern. ’Det gör väl ingenting,’ sade hon.
Så gick hon till odlingen och grävde mandioca. När
hon höll på därmed, kom grodan. ’Jaså, du är gift med
den mannen. Han hade redan talat med mig, innan han
kände dig,’ sade grodan. Så började de att gräla och
så togo de var sin mandiocastängel och slogo varandra.
Till slut tog boaormen till flykten och sprang till sjön till
sin familj.
Grodan, som mycket liknade boaormen, gick till
mannens hydda. När hon kom in, frågade hon mannens
mamma: ’Var är grytan?’ ’Det bör du väl veta bäst
själv,’ sade hon, som trodde att det var boaormen. Efter
en stund frågade hon: ’Var är sikten?’ ’Det bör du väl
veta bäst själv,’ sade gumman.
Litet senare på dagen kom gumman och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
