Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan under den äldre stenåldern hade man, såsom Here fynd i
de franska grottorna bevisa, ganska fina synålar af ben med ett öga
upptill, liksom å de nu brukliga (fig. 66—70).l Dylika, ehuru något gröfre,
bennålar användes i Grönland ännu i början af detta århundrade. Sir
John Ross säger (år 1819) om de grönländska qvinnorna, att "de sy med
nålar af elfenben2 och trådar af skälens senor; sömmarne äro så
nätta, att de knapt märkas".3 I en gånggrift vid
Borreby på Sjselland har man funnit en synål af
ben (fig. 71), hvilken dock icke såsom de
nyssnämnda har ett rundt öga vid öfre ändan, utan
ett aflångt öga nära midten; hon liknar mycket
de i bronsålderns grafvar funna synålar af brons,
om hvilka vi i det följande få tillfälle att tala.
Äfven i svenska gånggrifter hafva flere
bennålar hittats (Atl. 75—81),4 men de äro för stora
och grofva för att kunna begagnas som synålar;
några af dem äro dessutom böjda vid spetsen och
hafva större eller mindre, genomborrade hufvuden,
som upptill äro flata. Huru de varit använda, torde
vara svårt att afgöra.
Till sömnad, hvilken såsom vi nämnt troligen
nästan uteslutande skedde i läder, begagnades väl
deremot mest, om icke alltid, pri/lar af ben (fig.
72) ;5 med dessa borrades i lädret de hål,
genom hvilka tråden skulle trädas. Vi få af det
följande se, att sylar af brons under bronsåldern
användes till samma ändamål, under det att man
vid sömnad i ylletyg troligen begagnade de
nyssnämnda bronssynålarne af samma form som vår
fig. 71. Man skulle då kunna fråga, om icke äfven
originalet till sistnämnda figur, hvilket torde vara mindre lämpligt för
sömnad i läder och skinn, just varit afsedt för ylletyger, och således
om icke dess förekomst i en till vår stenålder hörande graf kan be-
1 "Reliquiae aquitanicae", B pl. XVII fig. 7—20. En dylik, till samma tid hörande,
bennål från Kent’s Cavern i England är afbildad sid. 461 i Evans’ "Stone implements".
2 Antingen fossilt elfenben eller valrosstand.
3 Ross, "Voyage of discovery", 1 sid. 172. En bennål från Grönland, lik vår fig. 70,
men icke alldeles rak, är afbildad sid. 130 i " Reliquiae aquitanicae". der äfven (sid.
127 följ.) är intagen en intressant uppsats af Lartet "Om begagnandet af synålar
i forna tider".
4 Se äfven Werners "Antiqvariska berättelser", I pl. 2 fig. 28 (från en hällkista å
Kantens egor invid Falköping). Dylika nålar, från danska gånggrifter, ses i
Madsens "Steenalderen", pl. 17 fig. 1—9, och i "Årböger" 1866, pl. 3 fig. 7—9.
5 Andra sidan af denna pryl ses fig. 2 å pl. 23 i lista delen af "Ant. tidskr. f. Sv.".
Jfr äfven Werner, "Antiqvariska berättelser", I pl. 2 fig. 17 (från en hällkista å
Kantens egor invid Falköping), och II pl. 2 fig. 7 och 30 (från en gånggrift nära
Falköping); samt Madsen, "Steenalderen", pl. 16 fig. 9 och 10 (funna i en
gånggrift vid Stege på Möen).
Fig. 66—70. Synålar
af hen från den äldre
stenåldern, f i
Frankrike. 1/1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
