- Project Runeberg -  Sveriges forntid : försök till framställning af den svenska fornforskningens resultat. Text, 1, Stenåldern /
81

(1874) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arbeten. Men i krigstider begagnas de äfven såsom vapen.’" Låtom
oss tillägga, att de åtminstone i vissa europeiska länder, t. ex. Schweiz,
der något åkerbruk redan under stenåldern idkades, utan tvifvel äfven
användes såsom åkerbruksredskap; samt att de, såsom vi redan (sid. 56)
sett, begagnats som hackor vid de äldsta grufarbeten i Europa, i de
engelska flintgrufvorna.

Det kan visserligen för oss, som äro vane vid yxor af stål, synas
nästan omöjligt att med en stenyxa fälla träd och urhålka stammarne
till båtar. Eggen på en väl slipad flintyxa torde dock nästan kunna,
så länge hon är ny och oskadad, täfla i skärpa med den på våra
vanliga arbetsyxor. Flintyxans egg är likväl underlägsen derigenom, att
hon lättare blir slö och lättare springer sönder. För att förminska
olägenheten häraf hafva väl stenålderns nordbor användt samma
hjelpmedel som indianerne i Nordamerika, hvilka genom pålagda glöd först
kola den del af trädet, som skall huggas bort.1

Att man med yxor och mejslar af sten verkligen kan bearbeta
trä och äfven hårdare ämnen, såsom ben och horn, bevisas emellertid
icke blott af erfarenheten från senare tiders stenåldersfolk; äfven från
Europas stenålder hafva många prof på de med sådana verktyg
utförda arbetena bibehållit sig, i trots af de årtusenden, som sedan denna
tid förflutit. Ruinerna efter de schweiziska pålbyggnaderna äro de
mest storartade bland dessa prof. Der har man funnit pålar i
hundratusental och dessutom en stor mängd olikartade arbeten af trä och
horn, såsom båtar (fig. 93), skaft till yxor och mejslar (fig. 39, 47, 51),
bågar (fig. 87), klubbor, kärl, slefvar (fig. 100—102), m. m.

I Sverige har man visserligen ännu icke funnit arbeten af trä från
stenåldern, men ett icke obetydligt antal ganska väl gjorda säker af
ben, horn och bernsten visar, huru man med de i våra ögon simpla
stenverktygen kan åstadkomma rätt goda arbeten. Såsom prof härpå
kunna vi t. ex. anföra bennålarne med små hål och stundom med stora
tunna, skifformiga hufvuden, prylarne, harpunspetsarne, metkrokarne
m. m. af ben, bernstensperlorna2, samt den Atl. 43 afbildade yxan af
horn med inristade djurfigurer (jfr fig. 103 här nedan).

Om boningarnas beskaffenhet under den yngre stenåldern i
’Skandinavien vet man visserligen intet med visshet, men sannolikt voro
de antingen skinntält, liknande lapparnes kåtor, eller jordkulor eller,
i bästa fall, simpla träkojor. Lemningarna af pålbyggnaderna i Schweiz
visa, att boningarna der under nämnda tid varit sådana träkojor.

1 Sehoolcraft. "Indian Tribes". vol. 1. sid. 75. Evans. "Stone implements". sid.
153 not.

2 Atl. 53, 54, 75—92, samt fig. 72—77 här nedan.

Montelius, Sveriges Forntid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forntid/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free