Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yxbladet är med ett mörkt hartsrikt ämne fästadt i ett trästycke, så
att det hela påminner om våra stora flintyxor (Atl. 20); i detta
trästycke är skaftet instucket.
Alla de yxor vi hittills betraktat hafva varit så skaftade, att deras
egg haft samma riktning som skaftet, eller varit s. k. "rätyxor";1
andra hafva deremot varit fästade i skaftet på det sätt, att eggen
bildat en rät vinkel mot skaftets längdriktning. Det knäböjda skaftet
till en sådan s. k. "tväryxa" ses fig. 54; det är funnet nära Schraplau
i Tyskland.2 Fig. 55 visar en stenyxa med alldeles dylikt skaft från
Nya Caledonien.3 Tvenne andra tväryxor från senare tiders
stenåldersfolk äro afbildade fig. 49 och 52. A den senare af dessa yxor stöder
bladet, som är gjordt af ett stort och hårdt musselskal, med öfre
hälften af ena bredsidan och med öfverkanten mot en rätvinklig
inskärning i skaftets ända. Denna method, som ofta användts af senare tiders
vildar och troligen icke var okänd för stenålderns nordbor, hindrade
yxan att vid hugget tränga in i skaftet.
Stenyxorna från Stilla Hafvets öar hafva ofta skaft som genom
sina rika utskärningar visa, att de varit afsedda mera till prydnad och
värdighetstecken för höfdingen än till stridsvapen.4 Det är sannolikt,
att flere af de i Norden funna, genom sin storlek och elegans
utmärkta stenyxorna5 varit begagnade på liknande sätt.
Utom de många olika, nu anförda sätten att skafta stenyxor finnes det
också andra, hvilka vi af brist på utrymme här ej kunna närmare beskrifva.6
1 Nilsson, "Stenåldern", 2:a upplagan, sid. 33, jfr sid. 32.
2 Klemm, "Culturwissenschaft", sid. 70, fig. 127; Evans, "Stone implements", sid. 146.
3 Evans, "Stone implements", sid. 147.
4 En sådan yxa finnes i Nationalmuseum. Andra ses fig. 212 i Lubbock’s "Pre-historic
times" (3:dje uppl.), sid. 472, och i Wood’s "Natural history of Man", 2:a delen,
sid. 373.
5 Atl. 20, 96, 97; jfr fig. 79 här nedan (och bronsyxorna Atl. 99, 100, 134, 135).
6 Se t. ex. fig. 94, 95, 97. 100, 103 och 106 i Evans’ "Stone implements".
Fig. 54. Träskaft till
en stenyxa, funnet nära
Schraplan i Tyskland.
Fig. 55. Stenyxa med
träskaft från Nya Cale-
donien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
