Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Niklas, Nick(e), Nicku, Nils, Nisse, Nickel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 214 —■
Nicke (Nick).
Ingår såsom senare led i
Döf-Nicke.
1) Okvädinsord till 1. om döf person. Uller, En
menniskovän 3, 4 (1866). »Den såsom inte förstått
min predikan, han är en döfnicke eller en tjurskalle.»
Jolin, Skr. I. 5: 87 (1881); jfr 2. »Era döfnickar!
Hör ni inte hvad jag säger!» Strindberg, Sv. öden
och äfventyr 1:316 (1883). Cederschiöld, Om
svenskan som skriftspråk 165 (1897). — Burträsk i Vbtn
(Lindg.), Jämtl. (P. Ön), Uppl. (Schag.), Upps. (La),
Sthm (Bjk, Cd, M. Cd, Gr, V. 01.), Vgl. (Belfr.), Gbg
(Bjk), Öbtn (Sv. Landsmålsför. i Hfs). Förekommer
nog äfven annorstädes. Kändt af R. Bg, Hdg, Hellq.
— »Döva-Necke.» Ydre (Ny). »Döf-Nick.» Öl. (Engst.).
Jfr Döf Nisse.
2) Till 1. om slö person. Hedenstierna, Fru
Wästbergs inackorderingar 234 (1890) — »Dönicke.»
Sthm. »Nej, skål på er, dönickar, ni torka ihjäl på
det här viset.» A. Branting, Sju martyrer 231 (1894).
Kändt från Sthm af Nordl. Anslutning till död
(intresselös).
Haltebo-Nick. Till 1. om haltande person. Johnsson, Nya
skämthistorier 179 (1892). E. Sandberg, Ett valmöte
(2 uppl.) 7 (1893)1). — Smål. (Hellq.) och flerestädes.
— Haltebo är fingeradt lokalnamn. — Såsom variant
förekommer haltebolnik(en), se Djurklou, Sagor och
äfventyr 123 (1883).
Nicku (finländsk namnform).
Såsom senare led i
»Pjaldä-Niku.» Pjaller-Niklas, enfaldig, pratsam
mansperson; »sladderhane». Pedersöre och Purmo i Öbtn.
Se Vendell i Bidrag 56: 279 (1895).
’) Äldre exempel finnas säkerligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
