Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inskränkning, så gaf man däremot nu i öfverflöd, mer än Lincoln
begärde.
Först utvidgade man hans rättigheter såsom krigets högste
ledare, auktoriserade honom att värfva större truppmassor och
beviljade honom mycket större penningesummor.
Vid krigets utbrott var, som redan är sagdt, flottan
kringströdd på alla haf. De nu till marinsekreterns förfogande
stälda penningmedeln gjorde det möjligt att inköpa talrika skepp,
och så försattes inom få månader nästan alla sydstaternas
hamnar i blokadtillstånd och tillförseln till sjös blef om icke helt
och hållet så dock till största delen afskuren för rebellerna.
Likaledes förhindrades utförseln af bomull, hvarigenom en af
deras betydligaste penningkällor tillstoppades. Likväl utrustade de
med Frankrikes och Englands tillhjälp ett antal små skepp,
kallade blokadbrytare, och förmådde dymedelst tillfoga den
nordamerikanska handeln betydande förluster.
Mot slutet af augusti företog därföre general Butler en
operation till sjös med tre fregatter, kringseglade Kap Hatteras,
vände sig mot skansarne Hatteras och Clark, hvilka beherskade
mynningen af många strömmar från Nordcarolina, eröfrade några
kapare och bragte nu blokaden, åtminstone mot denna
kuststräcka, i full verksamhet. I slutet af oktober utfördes af general
Butler mot Sydcarolina ett ännu större sjöföretag med en flotta
af 70 skepp och 25,000 man. Visserligen förorsakade en häftig
storm många skepps kantring, men kommodor Dupont ankom
likväl den 4 November med åtminstone 25 skepp till hamnen vid
Beaufort i Sydcarolina. Skansen Walkers fiendtliga artilleri
bragtes snart till tystnad, och de fiendtliga skeppen bragtes i
sådant trångmål, att rebellerne uppbrände de samma och utrymde
staden. General Sherman, hvilken förde befälet öfver
landtrupperna, tog den i besittning.
Efter denna lyckliga färd gick en del af flottan längs
Georgias och Floridas kuster söder ut, eröfrade skansarna Pulasky,
Clinch och Pensacola, under det den andra flottafdelningen begaf
sig till Mexikanska viken för att taga New-Orleans, hvilket också
skedde under nästa år.
Vid alla dessa fäktningar hafva äfven tyskar utmärkt sig.
En flykting från Baden, Frans Sigel, kommenderade en
truppafdelning i Carthago. Och efter den olyckliga slagtningen vid
Bull-Run, hvarest hela arméen upplöste sig i den vildaste flykt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
