- Project Runeberg -  Ibsen och äktenskapsfrågan /
34

(1882) [MARC] Author: Urban von Feilitzen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nya uppslag för en gammal frågas utredande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samma svek och samma nöd. Den svikne Krogstads forfall
skiljer sig dock i vissa fall från det nyss anförda. Afven
fästmöns otrohet har framkallats annorlunda, icke af lust att
lägga tillsammans tvennes välstånd, såsom i förra exemplet
och såsom ofta nog detta brott ses gå igen inom rika
släg-ter, utan för att hjelpa en sjuk, fattig moder och skaffa två
späda syskon uppfostran. Sedan hon fått slita ondt för sitt
fel, får hon äfven slutligen försona det.

Svanhild, som förmås att med berådt mod gifva sin haud
åt en rik man, utan att hon tillika kan gifva honom sitt
hjerta, nedstiger dermed synnerligen snöpligt och oförmodadt
från sitt naturliga skaplynnes höjd, samt kommer
Kjcerlighe-dens Komedie att i inre hänseende sluta tragiskt, om än i
yttre måtto med denna öfliga krans af förlofvade par, hvilken
förr gerna prydde tiljorna vid förhängets nedsänkande öfver
sista taflan i ett lustspel. Dock Svanhild, stackars flicka, har
i Falk funnit, väl ett slags timlärare, som meddelat någon
undervisning om kärlekens läror, men icke en personlighet.
Falk är ingenting annat än en forflugen pojkslyngel, 0111 än
en snillrik och idealistisk slyngel; och kärlek är något mer
än en blott teori.

Inger Gyldenlöve, borgfrun »til Östråt», är i ett
hänseende fÖregångerska till hufvudpersonen i Et Dulckehjem.
Åskådarne af det senare skådespelet nödgas nemligen — med
eller mot sin vilja — inse, att i grunden Fru Nora blifvit
moder under lika förnedrande omständigheter som Fru Inger.
Att Nora sjelf så sent kommer till samma insigt, är en
försvinnande olikhet inför den väsentliga likheten: att nemligen
makarnes själslif icke är ett, ja, icke mer gemensamt än tvenne
personers lefvande, den ena i Asien, den andra i Europa, och
som aldrig ens hört talas om hvarandra. Så snart Nora fått
se detta, är likheten mellan henne och Fru Inger en väsentlig
och nästan fullständig. Från hvad ännu brister i fullständighet
sliter hon sig ögonblickligt lös, så som hon skulle göra från
frestelsen till, hvad hon känner vara ett brott: här ett själens
sjelfmord. Att säga, att detta måste så vara, att hennes
handling är ovilkorlig, är det samma som att säga, att hon till»
sina anlag är verklig qvinna. Här är sjelfva det naturprof,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foouibsen/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free