Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pilten som blev en jätte. Julius Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är en överloppsgärning att i detta
sammanhang orda om hur den nya organisationen
mäktat fylla sin uppgift. Den saken är
tillräckligt klarlagd i andra avsnitt av denna
festskrift. Man kan inskränka sig till att
konstatera, att tack vare centralorganisationen
har rörelsen fått en inställning, som
pionjärerna aldrig drömde om. De visste exempelvis
mycket litet om teater och skulle ha dragit
pessimistiskt på smilbandet om någon på den
tiden hade gjort gällande, att landets bästa
skådespelare i sinom tid komme att draga
in på folkparkernas teaterscener. Och dock
har detta skett. Och ännu mera: landets
teatervärld uttalar i dag sin varma beundran
över teaterverksamheten i våra folkparker och
förklarar sig redobogen att i framtiden lämna
sin medverkan. Man gör sig icke skyldig till
överdrift när man påstår, att detta är
Centralorganisationens förtjänst.
När Centralorganisationen inom kort
uppnår kvartsseklet måste alla vänner av
folk-parksrörelsen böja sina huvuden i tacksamhet
och vördnad. Tacksamhet för vad som
uträttats under flydda år, vördnad för de
uppnådda resultaten. Dessa resultat ge rika löften
för framtiden, de lova en fortsatt utveckling
med nya kulturvinster, framtidens parkpublik
till glädje och fromma. Från alla håll och
kanter skola välgångsönskningarna strömma
in, alla förenade i den gemensamma känslan
av trygghet inför år som stunda.
Julius Pettersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
