Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verksamheten under åren 1905-1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstått att hålla sig populär genom sina egna
originalkupletter. Calle Johansson från
Nyköping är ett bekant namn sedan 20 år tillbaka.
Förutom god kuplettsångare är han som
bekant också en utmärkt Frödingstolkare. Så
ha vi sångerskan Anna Larsson,
landsmåls-berättaren Mauritz Björck (Anners Annersa
på Hultet), Kalle Nämdeman och Josef Ulin,
vilka också varit med från begynnelsen. De
skulle säkert kunna berätta åtskilligt om hur
det var förr i förhållande till det nuvarande.
Vid två olika tillfällen ha försök gjorts att
driva teater även under vintersäsongen,
nämligen åren 1919 och 1927, båda gångerna med
operett. Första gången gavs operetten
»Kejsarinnan Maria Theresia» och andra gången
»Cirkusprinsessan». Med dessa försök har
man strävat efter att nedbringa kostnaderna
för uppsättningar och pjäser under sommaren,
genom att turnéerna skulle kunna fortlöpa
året om. Detta skulle vara av stor fördel
för personalen och icke mindre för
Centralorganisationen, som genom en sådan
anordning finge behålla de bästa krafterna utan
avbrott. Sällskapen splittras ju under nu
rådande förhållanden från det ena året till
det andra och det är många gånger ytterst
svårt att förvärva de krafter man helst skulle
önska. De måste in till repetitioner vid sina
vinterengagemang den 15 aug. och vi behöva
dem augusti månad ut.
Tyvärr slogo båda försöken illa ut
ekonomiskt, under det att såväl kritik som publik
gav lovord åt det konstnärliga utbytet.
Turnén 1919 lämnade en förlust av 35,000 kr.
och 1927 8,000 kr. Rent underbart var det,
att allt höll tillsammans år 1919, då
tillgångarna i organisationens kassa voro ytterst
begränsade. Rörande var emellertid den
offervillighet, som då visades från parkstyrelsernas
sida. Man fick låna upp något 100-tal kr.
här och några där, en del med
återbetalnings-skyldighet från organisationens sida, men i
flesta fall kom stödet i form av rena anslag.
Tack vare denna solidaritet kunde svårighe-
terna övervinnas och turnén klarades under
hela den tid personalen var engagerad. Ingen
utomstående behövde heller bli på något sätt
lidande, trots den stora förlusten.
År 1927 blev förlusten, som sagt, 8,000 kr.
Beloppet var visserligen respektabelt, men
om man betänker hur ytterst svårt det under
senare tider varit att driva teater i landsorten,
blir förlusten förklarlig. Vi ansågo dock att
ett förnyat försök att bjuda landsortspubliken
god operett även under vintern borde göras,
synnerligast som ingen annan vågade sig på
det. Att det inte lyckades är beklagligt, ty
ett så pass gediget operettsällskap får nog
landsorten nu vänta förgäves på under
vintersäsongen, såvida inte statsmedel kunna
erhållas för detta ändamål.
Hösten 1915 startades organisationens egen
tidning »Folkparken». Den var från början
endast avsedd som medlemsblad, men har
sedan utvecklats till att under
sommarmånaderna behandla såväl teater som andra
spörsmål av kulturell art. Tidningen utgives från
Eskilstuna och redigeras av organisationens
kassör Knut Söderberg. År 1920 blev det
nämligen nödvändigt att tillsätta ännu en helt
avlönad tjänsteman, vartill herr Söderberg
valdes.
År 1919 blev organisationen beviljad sitt
första varulotteri och vinsten därav, 22,000
kr., lades som grund för en lånefond, ur vilken
behövande parker skulle kunna erhålla lån
för byggnadsändamål, synnerligast för
scenbyggnader. Sedermera ha ytterligare 6
liknande lotterier beviljats, men av dessa har
vinsten från endast två gått till omskrivna
fond. Överskottet av de övriga har uppdelats
på olika parker i den mån de varit i
ekonomiskt trångmål.
Vid två olika tillfällen ha också
penninglotterimedel beviljats, första gången 1927 med
ett belopp av något över 200,000 kr. och
andra gången 1929 med 75,000 kr. I båda
fallen har dock Kungl. Maj:t bestämt att
medlen endast finge användas för teaterbyggnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
