- Project Runeberg -  Med Dalälven från källorna till havet / Del 3. Söder Dalälven. Bok 4. Stora Kopparbergs socken /
267

(1919-1939) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

middags-SuininlTv °ma han V“er eller mindre "pprymd sinnesförfattning inlät sig i köp eller
Su™, i."°f fumlos 1 morgonväkten dagen därpå exakta anteckningar därom
en s^oa Pr’sen i landet 1817 höll han själv på att göra fallissemang.

tt t-11! e ^ panik, men han räddades av sin skolkamrat oeh vän landshövding

Hans Jarta. G. m. Gustafva Carleberg, dog han 1823 i Stockholm, under det han
bevistade riksdagen.

Utom övra Heden (sedan Everströms) tycks han ha egt gård i Främsbacka — där
gifte sig nämligen 1822 hans dotter Carolina (1801—32) med kapten Fredric Wilhelm
von Ehrenheim till Malingsbo (1703—1857). Bokstäverna på St. Främsbackas vindflöjel
C M L (se sid. 134) voro hans sons initialer (han hette som fadern) — han föddes i Falun
1700, blev egare till Främsbacka 1834 (flöjelns årtal) och dog där 1842; g. m. Leontine
Janse av den kända Norrbärkesläkten (f. 1812).

BILAGA 6


till sid. 50.


Ortnamn på bor, -born.



I min Sundbornsbok sid. 47 citeras på tal om sockennamnet prof. Adolf Noreen (Spridda
studier 4:de saml. sid. 65), enligt vilken ordet bor »hör till bära i dess gamla alternativa
betydelse ’lyfta’», och betyder mark mellan vatten, där man bar båtar över. Sista satsen
finns emellertid icke hos Noreen, för vilken denna tanke var främmande, då han endast
sammanställde bära och lyfta med upphöjning, höjd — ej häller hos Herman Geijer,
som i Svenska Landsmål 1012 (h. 5, sid. 115 o. följ.) »givit en grundläggande och ingående
undersökning av born i uppsvenska namn» — utan först hos Bengt Hesselman i hans
snillrika utredning »Långheden och Hälsingskogen» (i Namn och Bygd 1030 h. 1, sid. 20
—36). Ordet bot’ träffas första gången i ett dombrev på latin av 1336 under formen
in bori (dat.), syftande på den bekanta Boms hyttegård vid Stora Kopparberget, tidtals
säte för fogden över »Borns hyttegårds län» ; det betyder jordrygg eller ås, särskilt »sådan
som sträcker sig mellan tvänne sjöar eller sanka marker och som användes till
färdled». I Falutrakten användes ordet om »korta landsträckor mellan sjöar, där den ena
genom en å faller ut i den andra, alltså om ett stycke jämn mark eller t. o. m. om
en dal, som förbinder tvänne sjöar. »Man talar om Bergsgårds-böm mellan Grycken och
Varpan, Grycksbo-börn mellan Tansen och Grycken o. s. v. [Borns hyttegård låg ju också
mellan två sjöar, Varpan och Tisken]. Man säger: »nog går det att köra över isarne,
bara det inte blir för klent före på börane» o. dyl. Detta enligt Geijer — Hesselman
fortsätter: »Det karaktäristiska för alla öor-namnen är, att de sammanhänga med färdleder.
Born-namn förekomma icke som namn på åsryggar eller dylikt utan samband med sjöar
eller vattendrag eller i varje fall utanför färdlederna» Och vidare: »Grundbetydelsen
i namnen kan icke ha varit ’upphöjning\ Den enda betydelse, som på ett naturligt sätt
förenar alla de olika förekomsterna, är ’bärning’, rbärningsställe’, stycke väg där man
måste bära (möjligen också ’lyfta’), d. v. s. bära båtarna eller vid vinterfärder lassen
eller varorna eller kanske släddonen själva (skidorna, snöskorna).»

Härtill kunna läggas ett par meddelanden av dr Fredrik Clason: angående malm vägen
från Tunagruvorna till Insjön säges en gång i jan., att Gimmen visserligen är tillfrusen,
men »Borarne» äro ännu så dåliga, att de ej bära malmlass, alltså resp. sträckor mellan
vattnen. Sträckan förbi Gagnefs Grådorna på tackjärnsvägen mellan Ludvikatrakten
och Insjön kallas också än idag av gammalt folk Börn.

BILAGA 7


till Grycksbo.



Fredric Munktell (sid. 61), förut Konststats-Inspektor vid St. Kopparberget 1737
(efter sin hustrus morfar Eric Sohlberg, se sid. 110), var Falu Bergslags och stads
riks-(efter sm Misc slutligen Kommissarie i Rikets Standers Banko-
dagsfullmaktig 1 <47, 52 opb80 oeh wev s ^g ^ Barbara Geisler 1739,
Ttt feaTöf"^markscheTdern’och skalden Johan Tobias G. oeh Emerentia Sohlberg), 2:o
m s n ; — »k; barn i l:a giftet Brita Margareta, f. 1738 pä Pnttbo (g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkefrandal/304/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free