Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullfisken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
De pratade och undrade vad han dök efter ; det
måste väl vara någon riktigt saftig stek, ska bli
nöjsamt att se om han får tag i den, han brukar
vanligen inte ge sig i första taget.
De sågo honom ett par gånger sticka upp långt
bort, men han försvann straks igen, var tydligen
endast uppe för att draga andan och hämta luft. De
började bli otåliga, vad är det den token jagar,
måtte vara en förtrollad fisk eftersom han aldrig
hinner honom. Han kunde sluta med det där snart,
borde väl se att det ingenting tjänade till; de hade
inte lust att vänta på honom altför länge, hafvet
ropade på dem starkare och starkare.
De flöto nu omkring mitt ute på fjärden, då kom
han huks fluks uppdykande mitt ibland dem, andfådd
och dyblöt; reste sig så att han stod upprätt på
stjärten på vattenytan med hela den ljusa undersidan
synlig, och fläktade med vingarna så det stod en
rykande sky runtom. De slogo nyfikna ring omkring
honom, och frågor och rop haglade öfver honom.
Vem det var han jagade, svarte han. Det var
en gullfisk, en som de aldrig sett maken till, en stor
och fet och ellande lysande grann en. Och kvick i
vändningarna var han; han, lommeu, hade varit nära
inpå honom gång på gång, men altid hade den beBten
gjort en blikstrande volt och kilat undan, just när
han skulle hugga den. Men han tänkte inte ge tapt;
han skulle ha den godbiten i sitt gap, om han ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
