Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - viivausnuora ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viivausnuora — viljankiillotin
ning; understrykning, (-nuora slagsnöre.)
-väli (kompassin) streck -et -.
viivoit||in linjal -en -er. -taa* strecka;
(viivoittimella) linjera; upplinjera; vrt.
viivata. -taja linjerare. -tamaton olinjerad,
-us linjering. (-kone linjeringsmaskin.
-kynä, -piirrin linjeringsstift.)
viivy||ke*, (tav.) -kki dröjsmål; tid|spillan,
-sförlust; uppehåll -et -. -ntä* (harv.)
dröjande; dröjsmål -et; uppehåll -et -. -tellä*
fördröja2; uppehålla; (lykätä tuonnemmaksi)
uppskjuta*; (aikailla) söla (med ngt); ~
vastausta dröja (vänta) med svaret;
-ttele-mättä oför|dröjligen, -tövat. -ttelemätön
ofördröjlig, omedelbar; ögonblicklig, -ttely
dröjsmål -et -; (aikailu) söl -et. -ttäminen
fördröjande; uppehållande, -ttää* fördröja2;
(»viedä» jnk aikaa) uppehålla* ngn;
(pitkittää) förhala; (myöhästyttää) försena; en
tahdo ~ sinua kauemmin jag vill inte
uppehålla dig längre, -ttyminen, -tys dröjsmål
-et -; försening; (pysähdys) uppehåll -et -;
(lykkäys) uppskov -et -. (-alue [sot.]
uppehållsområde. -asema uppehållsställning,
-taistelu uppehållande strid.)
viivä||hdys uppehåll -et -. -htää* dröja2 (sig
kvar); -htäen vähän väliä med små
uppehåll. -stellä söla; -stelemättä utan dröjsmål;
omedelbart; vrt. viivytellä,
vitkastella. -stys dröjsmål -et;
(myöhästyminen) försening; (Iak.) mora. (-korko
uppskovs-, mora |ränta.) -styttää* fördröja2;
försena; försinka. -styä bli fördröjd;
fördröjas2; (myöhästyä) försena sig; bli försenad;
försinka sig; työ on -stynyt arbetet har
blivit fördröjt (är försenat, har dragit ut på
tiden); -stynyt maksu (toimitus) försenad
(in)betalning (fördröjd leverans),
vi|ka* fel -et -. 1. (puute) brist -en -er;
(virheellisyys) felaktighet. 2. (vamma)
lyte -t -n; vank (tpm.); (ruhje~) skavank
-en -er. 3. (pahe) last -en -er; (vioittuma)
defekt -en -er; olla -alla ha fel; tulla -alle
få ett fel (lyte); bli lytt; (vahingoittua)
skadas; skada sig; mennä ~an (epäonnistua)
misslyckas; slå fel; gå galet; laskea ~an
(väärin) (erehtyä laskuissaan) räkna fel.
4. (syy): missä var ligger felet? panna
(lukea) jnk -aksi lägga ngt ngn till last;
påbörda ngn ngt; kenen -aksi jää, että;
vem skall (kommer att) få skulden för,
vem bär ansvaret för, att? hänessä on
maalarin ~a (leik.) han har fallenhet för
måleri; han har målaranlag.
vika||antua* få fel; (vahingoittua) taga*
skada; skadas; ramponeras; (saada vamma)
få* en skavank, -antumaton som inte
tagit skada, inte skadats; oskadad,
oskadd. -ilmoitus (puh. ym.)
felanmälan. -partio (sot.) felpatrull, -pisto (j.
kuv.) missgrepp -et -; misstag -et -; tabb|e
-en -ar. -pää (hieman vanh., vrt.)
syypää; joutua ~ksi jhk göra sig skyldig till
ngt; låta ngt komma sig till last; hänet
todistettiin ~ksi rikokseen (vanh.) han blev
överbevisad om (förvunnen till) ett brott; ~
jhk skyldig till ngt. -utua* ks. vikaa
n-t u a.
vikel||lys (räls.) voltig|e -en -er. -tää* 1.
(hiiri, orava kiitää) kila; gno; sno;
(kiirehtiä) hasta; (lipsuttaa) trippa. 2. (rats.)
voltigera.
viker||rellä, -tää kvittra; pipa; kvillra.
vikevä (nopea) kvick; snabb; (vuolas) strid,
viki||nä pip -et; gnäll -et; gnällande; kvidande;
kink -et. -stä pipa*; gnälla; kinka,
viki||tellä 1. (leik.) locka. 2. ks.
vikeltää. -ttää ks. ed. 2.
vikkelüyys2 kvickhet; flinkhet; snabbhet, -ä
kvick; flink; (nopsa) snabb; (ketterä) rask;
rörlig.
vikkeri (mv. virna) vicker -n. -rehu
vicker-foder.
vikl||a 1. (vene) snip|e -en -ar. 2. ks. seur. -o
(el. Tringa) snäpp|a -an -or.
vikur||i (juonikas) krånglig; bångstyrig; (er.
hev. äksy) istadig, (-varsa sprakfåle.) -oida
krångla; bråka; konstra; krumbukta,
vikuut||taa* skada; (ruhjoa) ramponera.
-tua* skadas, ramponeras,
vilah||della* skymta; blänka, -duksellinen
glimtvis, -duksittain skymtvis; glimtvis,
-dus ks. vilaus, -duttaa* ks.
vilauttaa. -taa* skymta; (välähtää) blinka;
glimta; blänka (till); mielessäni -ti jag
kom plötsligt att tänka på; det föll mig
plötsligt in; ~ ohi rusa, ila, jaga förbi,
-telu: (kuv.) kringblickar.
vila us skymt -en -ar; (räpäys) blink -en -ar;
nähdä jk -ukselta se en skymt av ngt;
-uksessa i blinken; i en blink; -ukselta
skymtvis; glimtvis; (pikimmiten) som
hastigast; i förbifarten; för ett ögonblick,
-uttaa* blinka (jllk, jtk med ngt); (kuv.)
låta* framskymta; antyda,
vilhu||a, -illa snegla; titta förstulet; glo3;
vrt. vilkuilla, pälyillä. -ilu, -nta
snegl|ing, -ande; gloende,
vili||nä vim|mel -let; myll|er -ret. -stä vimla,
myllra; jtk (aivan) -see det myllrar av ngt;
silmissä -see (maailma mustenee silmissä)
det flimrar (skymlar) för ögonen,
vilistää s juosta ~ (kiitää) kila, ila.
vilja (jyvät) spannmål -en; (elo) säd -en;
(laiho) gröda; kasvava pelto sädes-
bärande, sädes|fält. –aitta spannmåls-,
sädes|bod, -magasin; (kuv.) kornbod, –auma
sädesstack. -hinkalo sädes-, spannmåls|lår;
sädesbing|e -en -ar. -inen, -isa bördig;
(runsas) riklig; vmnig. -jyvä sädeskorn,
-kasvi sädesväxt, -kauppa spannmålshandel,
-kauppias spannmålshandlare, -kilo ett kilo
säd. -kuhilas sädesskyl. -kuorma
spannmåls |lass, -fora; sädeslass. -kymmenykset pl
(hist.) spannmålstionde, -laari sädes-,
spannmåls|lår. -laina spannmålslån.
vilja||laji sädesslag, -lajike (mv.) sädessort,
-lasti spannmålslast; last av spannmål. -Iti
(adv.) riklig|t, -en, ymnigt, -maa (pelto~)
åkerjord; spannmålsland; kornbod,
-makasiini spannmålsmagasin, -markkinat
spannmålsmarknad. -mitta sädes-,
spannmåls|-mått. -määrä spannmålsmängd, -n(aan)
(adv.) ks. viljalti, -n(hankinta
spann-måls|anskaffning, -leverans, -hinta
spannmålspris. -jaloste [mv.] förädlad sädessort,
-jalostus sädesförädling. -kiillotin sädes-
868;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
