Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sammalmatto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammalmatto — sanaliitto
ling. -matto moss|täcke -t, -matta, -oitu|a*
bli mossbelupen; mossa sig, mossas; -nut
mossbelupen, -peite moss|täcke, -beklädnad,
-peitteinen mossbelupen, -pinta moss|täcke,
-bädd -en -ar. -ruusu (puut.) mossros. -taa*
läspa; (kangertaa) stappla (på målet),
-tami-nen läspande, stapplande, -tentuntija (bry
o-logi) mosskännare, bryolog. -tiede bryologi.
-tua* ks. -oitua.
sam|mas -mpaan 1. (lääk.) torsk -en; olla
-pailla lida av torsk. 2. (harv.) ks. patsas,
p y y k k i.-tauti fo. sammas 1.
sammenmäti (stör)kaviar -en; störrom -men.
sammio kar -et; balja; (tiinu) tina.
sammu|a 1. (tuli, palava es., aine): tuli -i
elden slocknade; tuli -i vähitellen (hiipui
hiljalleen) elden slocknade av; tuli
(tulipalo) saatiin -maan man fick elden släckt;
takkatuli on -nut brasan har slocknat;
-nut tulivuori en slocknad vulkan. 2. a)
(yl., kuv.): silmä -u blicken slocknar; ögat
brister; b) (kuolema): suku -u släkten
slocknar ut; utslocknar (jhk med ngn); suku oli
-massa släkten var (stadd) i utdöende; -nut
suku en utslocknad (utdöd) släkt (ätt); suku
-i jo hänen poikaansa släkten utslocknade,
dog ut redan med hans son; c) (lakata,
hävitä, loppua, kuolla): jano -i törsten blev
släckt (släcktes); lemmenliekki (rakkaus) -u
kärlekslågan (kärleken) slocknar,
sammu||ksiin, -ksissa: puhaltaa -ksiin blåsa
ut; olla -ksissa vara (ut)släckt, (sammunut)
slocknad, -maton outsläcklig; ~ tulivuori
verksam vulkan, -minen (ut)slocknande;
utdöende, -tin släckare; släckningsapparat,
-ttaa* släcka; ~ janonsa, nälkänsä släcka
sin törst, tillfredsställa sin hunger; ~
tiedon-haluaan släcka, (tyydyttää) tillfredsställa
sitt kunskapsbegär, -ttaja släckare.
-ttama-ton osläckt; (~ kalkki m.) bränd kalk; vrt.
sammumaton, -ttaminen släckande,
släckning, -tus släckning, (-kalusto [pai.]
släckningsredskap [pl], -laite släcknings|
anordning, [-koje] -apparat, -miehistö
släckningsmanskap. -osasto [pai.]
släcknings|avdelning, -division, -teho släckningseffekt,
-toimenpiteet pl släcknings|anstalter,
-åtgärder. -toimi: ryhtyä vidta
släckningsanstalter. -työ släckningsarbete,
-vih-muri brandsläckningsdusch; sprinkler -n
-s. -väki släckningsmanskap -et. -välineet
släckningsredskap pl. -yritys
släckningsförsök.)
samnilaiset pl (hist. käns.) samniter.
samoalainen (käns.) samoan -en -er.
samo||aminen strövande; vandrande;
kringirrande. -ilija 1. vandrare. 2. (partioi.)
ensamvarg, -illa ströva; (vaeltaa) vandra;
(kuljeskella) färdas, -ilu strövning;
strövtåg -et -; vandring,
samoin (samalla tavalla) på samma sätt;
(samaten)I likaledes, desslikes, ävenså, likaså,
samma |lunda, -ledes; (myös) tillika; ~ kuin
se i likhet därmed; ~ kuin minäkin på
samma sätt som jag; liksom jag; i likhet med
mig; ~ minäkin så också (likaledes,
sammalunda också) jag; ~ oli asianlaita meilläkin
detsamma (likadant, enahanda) var
förhållandet hos oss; ~ kuuluva likalydande.
644;
-ajatteleva lika|tänkande, -sinnad
(liksin-nad).
samojedi (käns.) samojed -en -er. -lainen
(a.) samojedisk. -nkieli samojediska.
samota ks. samoilla,
samovaari (teekeitin) samovar -en -er.
sampi* (kal. Aeipenser sturio) stör -en -ar.
-laji störart.
samppanja champagne -n. -lasi
champagneglas; ett glas champagne, -pullo champag*
neflaska; en flaska champagne,
samum (mtr.) samum -en, -vind -en. -tuuli
ks. samum,
samurai (jap. pikkuaat., sot.) samuraj-en-er.
samuus2 identitet.
san|a 1. ord -et -; (kiel., sane) vokab|el -eln
-ler; (sanoma) bud -et-; (viesti) budskap-et-;
(ammatti ~) term -en -er;–tta ( ~sta ~an)
ord för ord; (sananmukaisesti) ordagrant;
samat ~t! (samoint) ävenledes! sanoen
med ett ord (sagt); (ei muuta) alltnog;
(lyhyesti) kort sagt; kort o. gott; pysyä
~ssaan stå vid sitt ord; hålla (sitt) ord;
vara ordhållig; syödä ~nsa bryta sitt ord
(sitt löfte); perääntyä ~staan taga sitt ord
(sina ord) tillbaka; hän ei sukoile -ojaan
han skräder inte orden; tunnustuksen ~
ett ord av erkännande; muistaa jtk ~lleen
komma ihåg (erinra sig) ngt ord förord;
antaa, saada ~ ge (få) svar på tal;
(maksaa) betala med samma mynt; hyvin
valituin -oin i väl valda ordalag; -oin ja teoin
i ord o. handling; osata asettaa ~nsa (hyvin)
lägga sina ord väl; ha ordet i sin makt;
ymmärtää puolesta ~sta (kuv.) förstå
halvkväden visa; ~a sanomatta stillatigande;
utan (att säga) ett ord. 2. (lausuma; ilmaus,
ilmoitus, tiedonanto): tuoda ~ jllk
underrätta ngn; överbringa ngn ett meddelande,
bud, budskap; joko olet saanut siitä
har du redan fått bud (tiedon meddelande,
underrättelse) därom? 3. (usk.) ord(et);
palvelija, julistaja ordets tjänare,
förkunnare; julistaa S~a förkunna ordet,
sana||-aarre ordskatt, »arkku (kuv.)
språklåda; vrt. -inen. —arvoitus ordgåta;
logo-gryf -en -er. -harkka ord |växling, -skifte -t
-n; (kina) gnabb -et, käbb|el -let. -helinä
(ord)svam|mel -let; ordprål. -illa orda; orera,
-inen ordrik; (yhd.) -ordig; moni~
mångordig; ~ arkku (kuv.): avata ~ arkku(nsa)
(ruveta puhelemaan) slå upp, öppna
språklådan. -jakso (kiel.) period, -jalka (ksv.
Eupteris aquilina) örnbräken; (yl.)
orm-bunk|e -en -ar, bräk|en -nen -nar.
-jär-jestys ord|följd -en, -ställning, -kas -kkaan
ordrik, -kiista ordväxling; meningsutbyte
-t -n; dispyt -en -er; debatt -en -er. -kirja
ordbok, lexik|on -önet - (-a), (-llinen
lexi-kografisk; [sanastollinen] lexikalisk,
-nte-kijä ordboksförfattare; lexikograf -en -er.
-nteko lexikograf -n. -työ ordboksarbete.)
-kirjoitus ordskrift, -kkuus2 ordrikedom
-en, ordrikhet. -kokoelma ordsamling,
-kopu* ks. suu~. -korko ordaccent; vrt.
-paino, -kuuro orddöv; afasisk. -kuurous2
orddövhet; sensorisk afasi, -kuva ordbild;
(kieli ~) metafor-en -er.-käänne
ordvändning. -leikki ordlek, -liitto (kiel.) ordfog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
