Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - luennonpitäjä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lue 1 u emi o n p i Lä j ä
luennon ipitäjä föreläsare: (esitelmän—)
föredragshållare,
luenta* läsning; avläsning; (taid.) vrt.
lausu nt a; uppläsning; deklamation,
luen|to* (er. ijliop., korheakoul.) föreläsning;
(esitelmä) föredrag -et -; käydä -noilla
gå på (bevista) föreläsningar, -aine
föreläsningsämne; ämne för en föreläsning,
-jakso, -kurssi föreläsningskurs, -matka
föredrags|resa, -turné, -sali föreläsningssal,
hörsal, auditori|um -et -er. -sarja
föreläsningsserie. -velvollisuus2
föreläsningsskyldighet.
lueskeleminen läsande; läsning; studerande,
-la läsa2; studera; sysselsätta sig med
läsning, -u läsande, studerande; (opinnot)
studier.
luetella* uppräkna; (merkitä) uppteckna;
(laatia luettelo) förteckna, -ma förteckning;
uppräkning,
lue; ttaa* låta* (upp)läsa; låta uppräkna;
(kuulustella) förhöra*; — kirje toisella
låta en annan läsa upp ett brev; ~ metsänsä
låta räkna sin skog. -ttaja förhörare.
-tta-minen förhör(ande). -ttava ks. 1 u k e a.
-ttavuus2 läsbarhet; (esim. käsialan)
läslig-het. -tteleminen uppräkn|ing, -ande; upp-,
för|teckn|ing, -ande.
luettelo förteckning (över ngt); (kirja—)
katalog-en-er; (rästi—, henki—) (rest)längd
-en -er; (sot.) rulla; (kalusto — ) inventari|um
-et -er; tehdä jst —, panna jtk —ön uppgöra
(upprätta) en förteckning över ngt;
förteckna (katalogisera) ngt; ottaa —on upptaga
i en förteckning; införa i en katalog, -ida
förteckna; katalogisera; ~ varasto inventera
ett lager; ks. 1 u e t t e 1 o. -inti *
förteckning; katalogisering; inventering,
luetuttaa*: ~ jllk jtk låta* ngn
(genom)-läsa ngt.
luffa (sieni) (ksv. Luffa) luffasvamp,
luha 1. (riihen —. liiuva) log!e -en -ar 2. -t
pl (kud.) slagbom, -men, -mar; skedlag;
lad -et -.
luhis||taa (murskala) krossa; (hajottaa)
rasera; (kukistaa) störta, -tua krossas; rasa;
störta samman; (romahtaa) ramla; (kokoon)
falla* (sjunka*; samman; gå om intet,
-tuma ras -et -. -timiinen sammanstörtning;
(kuv.) sammanbrott -et -; katastrof -en-er;
(lääk.) kollaps -en.
luhta* (saraniitty) starräng-en-ar; (-niitty)
sidvall -en -ar; mad -en -er. -heinä sidvallshö.
-huitti (lin. Porzana porzana) småfläckig
sumphöna, -kaali ks. -litukka, -kana
(ent. rantakana, el. Ballus aquaticus)
vat-tenrall. -litukka (Cardamine pratensis)
ängskrasse -n, (-)bräsm|a -an -or, pigsärk
-en. -niitty sidvall -en -ar; starräng.
luhti* loft -et -. -aitta (käns.) loft(s)bod.
luihlikaista skrika* till. -kata ks. luikata,
luihu (kavata) lömsk; bakslug; smilande,
-ileniinen lömskt beteende; smil -et. -illa
handla lömskt (bakslugt); smila, -us2
inställsamhet; lömskhet; bakslughet,
luikah’ dus slinkande; slintning. -duttaa*
låta* slinka, slinta, -taa* slinka*; slinta*,
luikata* 1. (huutaa kovasti) hojta. 2.
(toitottaa torvea) blåsa2 i lur; tuta.
— luisl inretki
luikauttaa * ks. 1 u i k a h d u t t a a.
luikcr irella * 1. slingra sig; åla sig; (madella)
kräla; (ryömiä) krypa *; ~ pois jst slingra
sig, (hiipiä) smyga sig (smita) undan ngt.
2. (juonitella) intrigera; ~ jnk suosioon
innästla sig i ngns ynnest, nästla sig in
hos ngn. -rus slingring; ks. -t e 1 u. -taa*
ks. -r e I 1 a. -t eli ja (kuv.) krypare, intrigör,
-telu slingrande; kryperi -et; intrigspel
-et; (metku) knep -et -; illfundighet; (juoni)
intrig -en -er.
luikk||ari (veijari) skälm -en -ar. -aus
hojtande; skrålande; skrål -et; tutning. -ia* (juosta)
gno3, sno3, schappa, kila (tiehensä) i väg;
(pois) springa bort; sticka i väg; loma av;
(hiipiä) smita* (sin väg),
luikku * 1. (torvi) lur -en -ar; (paimen—)
vallhorn -et -; (tuli-) bössa. 2. (uit.) ficka
(i ett skilje),
luiku* (jää-) kan i a -an -or; isbana; laskea
—a slå (åka) kana; rutscha, -a* (luistaa)
slinta*; (solua) glida*; rutscha, -minen
slintande, rutschning, glidande, -rata kana,
isbana, -ris laskea —a (j.) ljuga, narras,
skarva, fantisera,
luim||istaa, -istella stryka; (kurkkia) snegla;
kisa; ~ korviaan (hev.) stryka öronen bakåt;
-istella alta kulmain titta under lugg. -u:
korvat —ssa (vihainen hev.) med
bakåtstrukna öron; (kuv. nolona) snopen,
luinen av ben; ben-; ~ nappi ks. luuna p pi:
hieno — med tunna ben.
luiseva benig; knotig, -kätinen med knotiga
händer.
luiska 1. (a.) (liukas) hal; (kalleva)
sluttande; (sileä) glatt. 2. (s.) (kaltevuus)
sluttning, dos(s)ering; (ojan, kaivannon)
slänt -en -er; slänta.
luiskah||dus halkning, slintning. -taa* halka;
slinta*; glida, -taminen halkande, slintande,
glidning.
luiskata (rakentaa, kaivaa viistoon) dos(s)era.
luistaa 1. (liukua) slinta*, (solua) glida*,
skrinna(*), skrida*; slira; ~ jnk käsistä
slinta (glida), (mennä) gå ur händerna
på ngn. 2. (kuv.) (sujua) löpa2;
(kulua, edistyä) lida*; neula — nålen löper;
työ — ripeästi arbetet lider raskt undan;
det lider raskt undan med arbetet; opinnot
-tavat nopeasti studierna går raskt undan
(går undan med god fart); tarina lähti
-ta-maan berättelsen tog fart, kom i gång;
(keskustelu) samtalet kom i gång; se ei -ta
(suju) det vill inte gå undan; anna —! låt
gå! -tattaa* (harv.) få att, låta* halka;
tallia ei -tata jalkaa foten halkar inte på
golvet, -tavasti lekande lätt; galant,
-tele-minen skridskoåkning; glid|ande, -ning.
-telija skridsko låkare, -åkerska.
luiste|lla glida; rutscha; (luistimilla) åka2
skridsko, -lu glidning; rutschning;
skridskoåkning. (-kilpailu skridskotävling.)
luisti (tkn.) slid -en -er. -kaappi slidskåp.
-kivi slidtärning.
luistin skridsko -n -r. -hihna skridskorem,
-jää skridskois. -keli skridskoföre.
-kilpailu (t) skridskotävling, -liitto
skridskoförbund. -rata skridskobana, -retki skridsko-
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
