Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - korpimetsä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kor
korpimetsä — korvaaminen
(el. Lyrurus telrix x Tetraa urogallus)
rackelhan|e -en -ar. -metsä (mtsh.) kärr-,
sump|-skog. -neva kärrartad mosse, -rastas ks.
laulurastas, -roju(j.) hembränt;dund|er
-ret; (leik.) skogens susning, -räme
kärrmyr. -sammakko h. konna 1. -sota
ödemarkskrig. -soturi ödemarkskrigare, -suo
skogskärr, -särki ks. s e i p i. -turve
kärr-torv. -vaellus ökenvandring,
korpora||atio (yhdyskunta, yhdist.)
korporation. -tiivinen korporativ.
korp|pi* (el. Corvus corax) korp -en -ar; -in
koikkuna korplåt; (kuv.) olycksprofetia.
-kotka(t) (el. Vulturidae) gam -en -ar.
-luu (el. an.) korpben.
korppu* skorpa, -jauhot (raastetut skorp-
mjöl. -kahvi(t) kaffe med dopp.
korpraali korpral -en -er. -koiüu korpral-
skola. -kunta korpralskap -et.
korpu||lenssi korpulens, -s (kirjp.) korpus -en.
korrehtuuri (korjaus[vedosj) korrektur -et -;
vrt. korjaus jne. -arkki korrekturark,
-merkki korrekturtecken, -nlukija
korrekturläsare. -nluku korrekturläsning, -vedos
korrekturavdrag,
korrekti korrekt.
korrelaatti* (kiel.) korrelat -et -.
korsetti* (kureliivi) korsett -en -er.
kor|si2* -ren (er. heinän~) strå -et -n;
(oljen~) (halm)strå; kantaa -tensa kekoon
draga sitt strå till stacken; vetää lyhyempi
~ (joutua häviölle [huonommalle osalle])
dra(ga) det kortaste strået; (heinän)korren
solmu stråled.
korsikalainen 1. (s.) korsikan -en -er.
2. (a.) korsikansk,
korsi||rehu (mv.) stråfoder, -varsi (ksv.)
stråstam. -vilja (mv.) stråsäd,
korskah||della* frusta, -dus frustning. -taa*
ks. -della,
korske||a 1. övermodig, uppblåst, dryg, pösig.
2. (uljas) stolt; (uhkea) ståtlig, -illa
stoltsera, ståta; (koreilla) pråla, -ilu
stoltse-rande; ståtande. -us2 övermod; dryghet;
stolthet; ståtlighet -en.
korsku||a (er. hev.) frusta; (pärskyä) prusta.
-nta* frustning; prustning.
korsu 1. (sot.) »korsu» -n -r; skyddsrum.
2. (alkup., mrl.) liten (sämre) lada, skjul,
lider; koja.
korte* (ksv. Equisetum) fräk|en -nen;
fräkne -t; pelto ~ (E. arvense) åkerfräken,
rävrumpa. -laji fräkenart. -turve
fräken-torv.
korteva (luja-, pitkäjkortinen) med frodiga
(o. långa) strån; med frodig (o. lång) halm
(stjälk); stråstyv.
kortilli|nen: -set tavarat (j.
säännöstelyn-alaiset, er. Suom.) reglementerade varor;
vrtkortiton,
kortin||lyöjä kort [spelare, (j. halv.) -oxe.
-lyönti kortspel -et. -omistaja (aut.)
kortinnehavare. -pelaaja, -peluri ks. -1 y ö j ä.
korti sto (kont.) kortsystem -et -; kartotek,
(-ida inordna i kartotek, uppgöra
kortsystem.) -ton kortfri (icke reglementerad),
kortteeri (j. vanh. majapaikka) kvarter -et -.
kortteikko* (ksv.) fräkenrugg -en -ar;
frä-ken|vass -en, -tuva.
266
kortteli 1. (kpnk.) kvarter -et 2. (vanh.
ml.) kvarter -et -; a) 14,8 cm; b) 0,33 1.
kor 11 ti* kort -et -; pelata (lyödä) ~a spela
kort; panna kaikki yhden -in varaan (kuv.)
sätta allt på ett kort. -annos kortranson, -hai,
-huijari (j.) kort|haj, -oxe. -järjestelmä
kortsystem. -kanslia kortkansli, -kartonki
kortkartong. -lehti kortlapp, -leima kortstämpel,
(-vero kortstämpel [skatt, -avgift.) -pakka
kort|lek -en -ar; -packe. -peli kortspel. -
rekisteri kortregister, -ruoka kortmat. -talo:
luhistua kuin ~ ramla som (ett) korthus,
-temppu kortkonst,
koru grannlåt -en -er; (koriste) smycke -t -n;
prydnad -en -er; ~t grannlåter; (pikku ~t)
nipper; (turhat) bjäfs -et. -esine
prydnadsföremål, smycke -t -n. -huonekalu lyxmöbel,
-kannet pl (kirjs.) praktband -et -. -katto
(rak.) plafond -en -er. -kauppa ks. -tav
a-rakauppa. -kieli blomsterspråk. -
kirjailu tapisseri, -laulu (mus.)
koloratur-sång. -lause ordprål -et; ordkram-et; (grann)
fras -en; ( kiittely ~) harang -en -er; lasketella
~ita slå omkring sig med granna fraser,
-lomake lyxblankett. -nukke (halv. nainen)
lyx|docka, -kvinna, -hustru, -ommeltu,
-ompeleinen broderad, -ompelu (kirjo- ~)
brodersöm, broderi; (helmi ~)
tapisserisöm. (-lanka broder-, tapisseri|garn.)
«painos (kirjp.) lyx-, prakt [upplaga, -puhe
ordprål; floskler (pl), -puhelija frasmakare.
-rasia nipperskrin. -runous*
klingklang(s)-poesi. -sanainen svulstig, bombastisk;
floskulös. -sanat ordprål -et; floskler pl.
-sähke, -sähkösanoma lyxtelegram.
-sähkö-sanomalomake lyx(telegram)blankett.
-tavara galanterivara. (-kauppa
galanteri-varu[affär, -handel.) -teos (kirjp.)
praktverk. -ton enkel; (vaatimaton) flärdlös,
flärdfri; okonstlad, -ttomasti (adv.)
enkelt; flärdlöst, flärdfritt; okonstlat,
-tto-muusa enkelhet; flärdlöshet, flärdfrihet.
korv[a 1. (an.) ör[a-at-ön-onen (pl määr.);
-ia huumaava (salpaava) öronbedövande;
-ia vihlova (särkevä) (öron)skärande;
öron-pinande; -in kuultava hörbar; lyödä ~lle slå
ngn för örat, ge ngn en örfil; örfila ngn;
saada -illeen få kring öronen; nipistää ~sta
nypa ngn i örat; alkoi -ia kuumentaa (kuv.)
det blev hett om öronen; kallistaa ~nsa jllk
lägga örat till ngt; (kuunnella jtk lyssna till
ngn); (kuv. låna" sitt öra åt ngn); jos se tulee
hänen -iinsa om det kommer till hans öron;
olla veloissa -iaan myöten sitta i skuld, vara
skuldsatt upp över öronen; kynsiä ~nsa
taustaa klia sig bakom örat. 2. (musiikki~)
gehör -et; hyvä ~ (mus.) gott gehör; öra för
musik. 3. (kuv.; ~n kaltainen es. ym.): hyvät ~t
(hyvä kuulo) god hörsel; kupin (tuopin) ~
örat på en kopp (ett stop). 4. (snt.): sillan
~ssa vid ändan av bron; vid brohuvudet;
viidentoista -illa, -issa (paikoilla) ungefär
femton; vid pass femton; klo kolmen -issa
ungefär klockan tre; vid pass klockan tre;
vid tredraget; joulun -illa (aikana) vid
jultiden.
korvaam||aton oersättlig, -attomasti
oersättligt. -attomuus2 oersättlighet. -inen
ersättande -t; vrt. korvata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
