- Project Runeberg -  Fiskarflickan /
142

(1869) [MARC] [MARC] Author: Bjørnstjerne Bjørnson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

äro vi så lyckliga att ha en mans lif för oss, som visar,
hvad Paulus har menat. Det är Luthers. Om Luther
tron I väl ändå, att han var en god, upplyst kristen?»
Det trodde de. — »Luthers tro var ljus, den var det
nya testamentets! Han mente om den mörka tron, att
bakom den låg djefvulen helst på lur. Han mente om
fruktan för frestelse, att den, som fruktar minst, blir
minst frestad. Han begagnade alla de gåfvor, Gud hade
skänkt, äfven gåfvorna till glädje, han bragte hela lifvet
under sig. Viljen 1 höra några exempel? Den fromme
Melanchton skref en gång så ifrigt på ett försvar för
den rena läran, att han icke unnade sig matro. Då
ryckte Luther pennan ur hans hand: »Man tjenar icke
Gud blott med arbete,» sade han, »utan äfven med hvila
och glädje; derför har Gud gifvit det tredje budet och
instiftat sabbaten.» — Än mera: Luther begagnade
bilder i sitt tal, skämtsamma och allvarliga om hvarandra,
och han var full af goda, ofta lustiga infall. Han
öfversatte också gamla, ypperliga folksagor på sitt
modersmål och yttrade i företalet, att näst bibeln kände han
knappt lärorikare förmaningar än dessa. Han spelade
cittra, som I kanske veten, och sjöng med bara och
vänner — icke allenast psalmer, nej, äfven gamla,
muntra visor; han älskade sällskapslekar, spelade schack
och lät ungdomen dansa hos sig; han fordrade blott
att det skulle ske i tukt och ära. — Detta har en
gammal, enfaldig lärjunge af Luther, nämligen presten Johan
Mathesius, skrifvit upp och berättat sina sockenbarn
från predikstolen. Han bad, att det måtte blifva dem
till vägledning, — och låt oss bedja om detsamma!»

Prosten reste sig: »Käre vänner, nu skola vi sluta
för i dag.» Alla stego upp. »Här har talats många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:06:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiskflicka/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free