Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma fördolnarne att falla och anhän-
garne af de båda riktningarna att ikär-
lek och förtroende förena sig lned hwar-
andra.
—- Hwatföte predika icke de prester,
font fran landsorteti äro här församlade
för landtdagens skull, i stadens kyrkor?
—- Topelii sagor spridas bland
folkets butti. Wi fästa uppmärksamhet
wid det cirkulär som tillsändts oss as
bokförläggaren Werner Söderström i Borgå
och som ingår å grinat ställe i detta blad.
—- Thömötc hålles om lördag afton
i Allianshufet.
Söudagen predika:
J Riksltik rkau: Finsk högmesfa kl. 9 pa-
« stor Bro erg; — swenfk högmessa kl. 12
pastor Enkwift; — finsk aftonsång kl 6
pastor Hahl.
s Gaulle kyrkan: Swenfk högmessa kl. 9
pastor Enkroist7 — finsk högmesfa kl. 12
pastor Broberg; —- swenfk aftonsång kl.
6 pastor Bengelsdorff.
il agn-reta Finsk predikan kc. lo.
Wid Georgsgatan 12: Swensk predikan kl.
11 af pastor B. A. Carlson och kl· 5 e· m,
af Watt Häggman.
J Alliauöhasett Finsk barn predikatt kl. 9
af A Mäkinen. Swenfk predikan kl. 11 af
missionärs E. M. Lind; kl. 7 af flere tala-
re, kl.5 finsk predikan af A. Mälaren·
J Borgå missions-sal predikar J. A. Karl-
berg, om söndag e· m. kl 5.
uttgizdet.
Misflonsunderrättelser.
H w a r f ö r?
Läkaremissionåren Jakob Chamber-
lain berättar .i tidningen ,,The Mis-
sion of Field«« för januari innewarande
år om en missionsresa, som han, åt-
följd af slcre missionsarbetare, fö-
retog i Heidarabab för åtskilliga år
sedan. Trakter, dit ännu ingen mis-
sionär hade kommit, besöktes, Gads
ewangelium förkunnades, och en mängd
heliga skrifter spriddes bland undrande
fallskärm-, soln’ förut aldrig hört Jesu
namn nämnas.
En dag hade bland de församlade
hedningarne intresset warit särdeles
lifligt. De hade begärt förklaring öf-
wer mycket, forn de hört fråm in arne
säga, och öswer mycket soni de fett i
biblarna hwilka blifwit spridda bland
dem. Med glädje hade missionären be-
swarat deras frågor. Men slutligen
stäldes till honom en fråga, som han
icke kunde beswara.
,,Huru länge är det, sedan den gn-Å
dolnlige återlösaren war här på jorden
samt led, dog och uppstod från de döda
och gas sina lärjungar i uppdrag att
predika ewangelium för alla folks-«
Denna fråga ståldes först till missionä-
ren, och han swarade naturligtwis utan
twekan, att det är mer än l,800 år
sedan detta skedde-
Men då följde genast en annan frå-
ga, nämli en denna: ,,Om detta är
sant, hwarför hafwen icke J, som åren
Jesu lärjungar, kommit hit till oss och
predikat detta ewangelium för oss förr
äu nu?
Denna fråga gjorde missionären stum-
« Wi haswa icke att swara för wåra
fäders förfummelser. Men hafroa wi
· sjelfwa gjort, och göra wi nu, hwad
wi kunna för att utföra Jesu befall-
ning: ,,Prediken eroangelium i hela
skapelsens Du, som är frälst genom
Jesus, hwad har du att swara, når
hedningar nära och fjerran fråga:
,,Htoarför har du icke låtit oss få weta
om Jesus? Hwarför?««
Honan
år namnet på den kinesiska prowins,
som genom Gula flodens (Hoanghos)
öfwerfwånlning blifwit så fruktans-
wärdt förödd. Denna prowins war
förut den rikaste af de 18 kinesiska
prowinserna men också den mot Kri-
sti budbärare och salighetens mange-
lium mest fiendtliga. Nti gå der om-
kr. 2 millioner menniskor hemlösa och
brödlösa. Eli stor mängd städer, byar
och gårdar samt den fruktbarafie de-
len af landet hafwa uppslukats. Huru
många menniskor haswa gått förlora-
de, lär icke kunna med någon wisshet
beräknas, men att de åro mångdub-
belt flere-, ärr det först uppgafs, lider
intet twifwel. Det förrri tvålståndet
torde fent, om ens någonsin, kunna
återwitinas af de efterlefrvande och de-
ras askomlingar. Kort sagdt: hemsö-
kelsen år öfwer aTl beskrifning utom-
ordentlig. Hwad skall denna straff-
dom medföras Månite Honan här-
efter skall öppnas för Herrem så att
han der får uppenbara sin nåd till
syndares frälsning? Wi hoppas det-
Politifka nyheter.
Keisar Fredrik den Ill,
font nu lemnat sitt sjukläger iSan
Remo för att emottaga Tysklands tron,
är född den 18 oktober 1831 i Pots-
dam och år sedan 1858 sörmäld med
prinsessan Viktoria af Storbritanien.
J sin ungdom erhöll den unge prin-
sen en synnerligen omforgsfull we-
tenskaplig uppfostran, hwilken wid nit-
ton års ålder fullbordades wid uni-
versitetet i Bonn. Allt sedan har han
wifat ett lifligt intresse för lifwetside-
ella sträfwanden, för wetenskap och konst
samt warit en frisinnad anhängare af
framåtskridandet på alla samhällslif-
wets områden. Härigenom, samt på
grund af fina karaktersegenskaper, har
han wunnit synnerlig hängifwenhet och
aktning, ej blott hos sitt eget folk, som
i honom betraktar germanismen per-
sonifierad, titan åskan tvida utöfwer
dess rånser.
D hans nu aflidne fader år 1861
besteg tronen, blef han kronprins af
Preussen och begynte taga del i rege-
ringsangelågelägenheterna. 187l, den
18 januari, blef han kronprins af det
förenade tyska riket och företrädde år
1878 under kejsar Wilhelms sjukdom
denne i regeringen.
För mllitårtvåsendet hor han ej haft
så mycket finne, som hans fader och
derför skall ej heller förhållandet till
,,jernkansleren« alltid hafwa warit det
bästa. Likmäl har han äfwen på detta
område förskaffat sig ett hjelterykte.
Sin militära bana begynte han 1849
wid första gardesregementet, erhöll 1856
befälet öfwer elfte infanteriregementet
i Breslau och utnämdes 1858 till ge-
neralrnajor. J Preusselis senaste fält-
tåg har han tagitdeL J kriget mot
Danmark utförde hatt en militärisk-
diplomatisk beskickning på krigssk-.ide-
platsen. Dä tysk-österrikiska kriget ut-
bröt, ftäldes han i spetsen för andra
preussiska armen och deltog med den-
samma i krigel. J fransk-tyska fält-
tåget 1870 sölwärfwade ban ännu större
utmärkelse såsom befälhasware öswer
den as sydtyika och nordtyska trupper
bestående tredje armen.
J Fredrik den lll har Tysklbnd sätt
en i alla afseenden wärdig efterträdare
åt den åldrige monark, det förlorat,
men beklagligtwis år det blott alltför
säkert, att hatts förträffliga egenskaper,
hans erfarenhet och afgjorda fredskär-
lek ej länge så gagna hans folk; den
sjukdom, som till allmän sorg för tysk-
land och Europa tär på hans lifskraf-
ter, låter förutse, att han snart skall
ryckas bort och lemna ledningen öfwer
sitt stora rike i en yngligs honder, åt
den nuwarande kronprinsen Wilhelm.
Enligt en telegrafisk underrättelse från
Berlin har en bulletin af den 12 mars
meddelat att Kejfar Fredrik
lyckligenankomulittillChar-
lottenburg och trots denan-
strängande resan ochfinnes-
rörelsen tillbringat natten
wäl samt utan att erfara
några smärtor; de lokala sympto-
merna oförändrade. Deremot befinner
sig rikskanslerni ettsynner-
ligen anåripet tillstånd, icke
blott ti själen, beroende
på förlusten af kejsaren, ty
äfwen hans gamla blodtörs-
lidande har åter instält fig.
Lugn och görligafte inskränkning af
hans werksamhet skall enligt läkares
örordnande wara en trängande nöd-
wändighet för honom·
«J morgon, fredag, på e. m. skall
kejsar Wilhelms högtidliga jordfästning
ega rum.
Till Redaktionen för Finsta
Weckobladet.
,,En mätt af sanningen« ut-
trycker i n:o 10 af detta blad sin för-
wåning öfwer det dunkel, som hår hos
oss synes hwila öfwer frågan rörande
skiljaktigheterna mellan Waldenströms och
wår kyrkas lära om försoningen. J nägt«a
raska drag söker derpå nämde tvän upp-
wisa, att Waldenström kallar det, som
utgör kärnan och grundwalen iwår (kyr-
kans) troslära för ett ,,m y ck et s w å rt
missförståltd·
Undertecknad, som alltid lider af att
se klyftan mellan olika tänkande widgas,
derigenom att skiljaktigheterna dem emel-
lan framställas större, än de i werklig-
heten äro, känner sig nu såsom wid åt-
skilliga tidigare tillfällen, manad atti
frågan iulägga några medlande ord.
Alltså frågas: Hwad är det,fom Wal-
denström kallar för ett ,,mycket swårt
missförstånd-? Swar: ,,Då man om
Kristi lidande tänker, att
Gud straffat Honom för wåra
synder i wårt ställe«. Men är
icke detta kärnan och grundwalen i kyr-
kans troslära? —- Så tyckes »en mån
af sanning e n« påstå. — Men står
det så någonstädes i bibeln? Swar:
Jngenstädes. — Hwad säger Skriften
om kärnan och grundwalen i den kristna
trosliiran? Swar: »En annan grund
kan ingen lägga änden som
är lagd, hwilkenärJesusKri-
stus (1 Kor. Z: 11). Säger Waldeti-
ström att äfwett detta år ett mycket
stoårt missförstånd? — Nejoch
åter nej! Hari bygger sjelf på denna
grund och är angelägeii om, att åfweu
andra må göra det. Deront säger han
bland annat: »O huru ofta har matt
icke hardt när till döds markerat upp-
riktiga själar med det, att man bundit
deras salighet wid tron på allehanda
hårfina läror, om hwad Kristus genom
sin död och fin lydnad uträttat för oss
o. s. ro. Käre, låt du allt sådant fara
och håll dig enfaldigt wid denne per-
s o neu, som Gud upproåckt och gjort
till ert srälssare för dig och mig och hela
werlden. Delt eller den läran skall
aldrig frälsa dig; nej, det är perfo-
nen Jesus, som skall göra det, och har
du h onom, då har du frälsning för
tid och ewighet. Hwad du får nåd att
sö rst å af sanningen, det tacka Gud för-
men ehwad du förstår mer eller mindre,
alltid förstår dn det, att han å r Her-
ren och lefwer, t) och då förstår
du, såsom wi redan sagt, allt hwad du
behöfwer förstä, för att kunna tro på
honom och warda frälst. lBoketr ,,Smär-
tornas man« sid. 136 st. 194).
Ja men, säger någon, nog är Jesus
Kristus, den uppståndne, kärnan och
grundwalen icke blott i derr lutherska kyr-
kans utan i alla ervangeliska kyrkors och
samfunds troslära. Är det så werkligett
få? Gud ware lof! Då borde det
wara uppenbart, att kärnan och grund-
waleti i Waldenftröms och kyrkans tros-
läror är den samma. Låtom oss då till
sanningens och den kristliga endrägtelis
fromma i kärlek och ödmjukhet framhålla
detta glädjande faktum samt nederlågga
och tillbakarvisa hwarje påstående-, som
reser sig deremot· Om wi derwid skulle
blifwa missförstådda, ja, beskylda för
oårlighet, så låtom oss fördraga det med
tålamod. Herrett Kristus sjelf, sommar
fullkomlig i ord och gerning, led med
tålamod det missförstånd och de falska
beskyllningar, hwilka gjorde sig gällande
mot honom. Huru mycket större orsak
sp) Man kan förstå det, ty Guds ord säger
det. Jns:s anm-
hafwa då icke wi att med tålamod lida
och fördraga sådant, wi, som både i ord
och gerning dock åro behäftade med så
mycken ofullkomlighet och brist·
Meri ware det å andra sidan långt
ifrån oss att förneka eller förringa skilj-
aktigheterna mellan de mot hwarandra
stälda lärorna! Gud gifwe att hivar
och en finge upp ögonen till att se deml
Eli gammal erfaren kristen här i landet
kallar det för en soluppgång ifrån höj-
den, då ljus uppgick öftver detta ämne.
Mart måste beklaga att ett så stort dun-
kel ännu hwilar öfwer denna fråga, att
t. o. m. den, som förmånar sig deröf-
tver, sjelf synes wara omgifwelt af det
samma. Ett betvis på detta dunkel ut-
göra t. ex. följande ord: ,,Htvad Wal-
denström ger i stället för det hatt will
fråntaga oss, år ej få lätt fagdt«-. —
Och dock hade malt blott behöft låsa och
citera twå rader till ur boken ,,Smär-
torn as man« fid. 70 för att wara
på det klara med denna sak. Der heter
det: ,,Ty med oss led han, af oss led
han, och för wåra synders bort-
tagande och tvårfrälsliingled
han«. —- Gud ware lof för det! Låtotn
oss wid jemförelsen mellan Waldenftröms
och kyrkans lära taga kärnarr i stället
för skalet! Dermed skola wi mest gagna
både oss sjelswa och tvära medmenniskor.
J. A. K.
Också en mått af sanningen.
Till Red. af Finsta Weckobladet.
Borgå, den 8 mars 1888.
Topelius är tvära barns uppfostrare
genom fina utmärkta arbeten. Hari har,
wäl inseende att metandet icke får rvara
allt, då menniskoanden behöswer wärlne
lika nödwändigt som ljus, åsweli sökt
gifwa hwardera, och wärme framför allt
genom sitta oöfwertråffade sagor och sån-
ger. Såsom barnens skald förstår To-
pelius äfweii att med den warmafte sym-
pati omfatta deras lif i alla defs sor-
mer, han ger rik och sund näring årsan-
tasin, han utwecklar den rikaste skatt af
munterhet och godt lynne och wid allt
detta går sårväl genom hans sagor och
sånger som läseböcker en djup och mäk-
tig underström af de högsta idåer, fram-
stålda under den enklaste form·
Wid den storartade hyllning, som wärt
land egnade skalden på hans sjuttioåriga
födelsedag, woro äslveti barnaskarorna
med och deras tack till honom kom srålc
när och fjerran.
Dock ha icke "alla Finlands barn, ja
icke på långt när alla, blifwit i tillfälle
att få smaka de goda, helsobringande
frukter han bjuder på. Få af folkets
bartr ha fått höra eller låsa hans sagor
och sånger.
Wid en enkel folkskolefest, som höllsi
Borgå, utdelades åt hrvarje elev ett häfte
af dessa sagor och sånger, sedan först
en af sagorna blifwit uppläst, och den
förtjusning, hwarmed denna lilla gåflva
emottogs, målades tydligt i barnens gla-
da anleten. Detta gaf mig anledning
att tänka ut något medel att få dem
spridda i hela wårt land till alla,äfwen
de fattigaste barn och jag wåtide mig
med ett förslag till författaren. Såfom
jag kunde hoppas, upptog han förslaget
med största tvällvilja och sålunda år jag
nu i tillfälle att anmäla om utgiswan-
det af en upplaga, afsedd just att kunna
spridas i de tuidsträcktaste kretsar genom
sitt ofantligt billiga pris.
Häftet, som kommer att fylla cirka
100 sidor, erbjudes till 25 penni (in-
bundet 38 p:ni) eller endast V4 osmoti-
ligt boklådspris och kommer icke heller
att i boklädorna hållas till saltt till detta
pris· Att tvåra kommuner skola besluta
sig för inköp, att Finlands bariwvånner
öfwerallt skola werka för häftets spri-
dande, har jag wågat räkna uppå, ty
endast genom att få trycka en mycket
stor upplaga kan boken säljas till ett så-
dant pris. Röner mitt anbud allmänt
bifall, egnas härigenom åter Topelius
en icke så ringa hyllning och hmilkenge-
nom sin beskaffenhet dertill skall kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
