Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
... över Finlands bygder...
gingo till 10 % av denna siffra. Det finska flygvapnet var
vid krigets slut avsevärt starkare än när fientligheterna
började, medan det ryska sannolikt tvingats insätta
avsevärda förstärkningar från andra delar av riket för att
täcka förlusterna i Finland. Den röda luftflottan i dess
helhet har sålunda decimerats.
Hur var det då möjligt för det fåtaliga finska
flygvapnet att så framgångsrikt föra kampen trots fiendens
ofantliga överlägsenhet? Först och främst stodo organisation
och ledning på hög nivå, medan andan inom vapnet var
kort sagt finsk. Vad detta senare innebär behöver numera
ingen vidlyftig förklaring. Personalorganisationen var
dessbättre i det läget att den tillät ett fullt utnyttjande av det
tillskott i materiel, som efterhand erhölls från utlandet.
De senaste årens arbete på att bygga nya militära
flygfält hade framskridit så långt, att en spridd basering kunde
tillämpas redan från början, varigenom risken för
förluster på marken kunde avsevärt nedbringas.
Luftkrigföringen från finsk sida tog bl. a. sikte på att i möjligaste mån
bibehålla förbanden operationsdugliga, utan att därför på
något sätt förfalla till overksamhet.
Bombförbandens verksamhet måste i första hand
inriktas på att lätta trycket mot markstridskrafterna genom
anfall mot truppsamlingar, förbindelser och underhållstjänst.
För att minska förlusterna måste dessa företag ske i skydd
av mörkret eller med utnyttjande av moln och dåligt väder.
Att företagen framgångsrikt kunnat genomföras under
sådana förhållanden är det bästa betyget på förbandens
kvalitet. Fiendens baser bakom fronten, de flygbaser, från
vilka hans flygföretag utgingo, samt järnvägsförbindelserna
från hans hemort till krigsskådeplatsen voro andra viktiga
mål, som emellertid aldrig kunde effektivt bekämpas, dels
emedan bombförbanden voro otillräckliga, dels emedan
dessa mål i regel voro så starkt försvarade, att verkan
ej kunde beräknas stå i rimlig proportion till de
presumtiva förlusterna. Finnarna måste här, liksom på alla andra
områden i krigföringen räkna med att i bästa fall stå en
mot tio och fordra en motsvarande verkan för att ett
företag skulle anses lönande.
Jaktförbandens arbetsbörda blev nära nog övermänsklig,
dels på grund av den stora ryska flygfrekvensen, dels
därigenom att så ringa krafter stodo till förfogande att endast
små förband kunde avdelas till varje skyddsföremål. Trots
detta kunde endast ett fåtal platser beredas jaktskydd
utöver det skydd, som oundgängligen krävdes för
markstridskrafterna, särskilt på Näset.
Att jaktförbanden, trots svårigheterna, på ett glänsande
sätt löste sina uppgifter, bevisas bäst av att de torde
kunna tillskriva sig ungefär hälften av de nedskjutna
flygplanen — vilket innebär ett avsevärt antal luftsegrar per
finskt jaktplan — med resultat att de jaktskyddade
orterna sorgfälligt undvekos av ryssarna så snart
förekomsten av jaktförband blivit känd. De luftstrider, som
utkämpats, äro så gott som undantagslöst värdiga
motstycken till de markstrider, som gått till eftervärlden under
namnen Suomussalmi, Tolvajärvi och Taipale.
Finlands flygvapen har gått obesegrat ur striden,
starkare än vid dess början, höljt av ovansklig ära och
säkerligen med ökad tillförsikt till sin egen kraft. Det har
hjälpt Finland att framgångsrikt motstå tre månaders
intensiv luftkrigföring från en av världens starkaste
luftmakter. Det har också visat, att även ett litet lands
flygvapen kan upptaga kampen mot en stormakt, under
förutsättning att vapnet besitter den inre kraft, som visat
sig vara finska folkets och försvarets särmärke.
B. Lindskog.
Nedskjutna ryska plan.
Intill den 30 jan. 1 2 febr. 6 febr. 9 febr. 1 13 febr. 1 19 febr. 1 21 febr. 1 25 febr. 1 i 28 febr. 1 I 3 mars I 6 mars 1 10 mars
242 plan | 270 plan | | 321 plan | 331 plan | 339 plan | 437 plan | 468 plan 1 487 plan | | 526 plan | | 573 plan | 589 plan | 639 plan
Slutsumma: 13 mars 684 plan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
