Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
ningen, som kan betraktas såsom en reaktion emot sänknin-
gen under istiden, i de nordliga trakterna af Skandinavien
och Finland är betydligare än i de södra, så måste man
finna det ganska sannolikt, att vattnet icke öfverskred Sal-
paulsselkä, utan att denna väldiga ås bildade en slags na-
turlig dam för detsamma. Men förutsatt också att den ställ-
vis genomträngde denna fördämning, så kunde den dock icke
hafva uppstigit till de öfver 500" höga trakterna omkring
Näsijärvi, Päijäne samt de nordl. Savolaks-Karelska vatten-
bassinerna, hvilkas natur af fordna glacierbassiner sålunda
äfven med denna åsigt kan förlikas, i det de nämligen då
äro att förlikna med de isfylda dalgångar, som enligt Rink
(se Paijkull, istiden i Norden p. 74) utgöra fjordernas fort-
sättning på vestra kusten af Grönland. Att hafvet betäckte
större delen af sydvestra Finland är, då man tar i betrak-
tande denna landsträckas öfverhufvudtaget ringa höjd, gan-
ska troligt, om det också kunde ifrågasättas, huruvida det
sträckt sig ända upp till Tammerfors, vid betraktningen näm-
ligen af de betydliga lermassor, som finnas på den härstä-
des belägna åsens norra sida i jemförelse med dem på den
södra. Denna ås företer sålunda på sätt och vis en motsats
till den vid Lahtis, i det att hos den förra vattnets infly-
tande visar sig varit större på den norra än på den södra
sidan. I alla händelser kan Kankaanpää—Kangasala-åsen
anses beteckna den ungefärliga gränsen för hafvets utsträck-
ning under istiden, likasom Salpausselkä t. e. d. åtminstone
för östra Finland, då man nämligen utgår från den högst
sannolika åsigten, att detta icke kunnat sträcka sig högre i
Finland än i Skandinavien, d. ä. 500’ öfver dess nuvaran-
de nivå.
Den tredje perioden af den posttertiära tiden eller höj-
ningsperioden utmärkes af de afsatser eller terrasser, som
man till större eller mindre antal finner på åsarnas sidor,
så t. ex. 4—5 på norra sluttningen af Tammerfors-åsen ve-
ster om staden, och hvilka antyda en periodvis skeende sänk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
