- Project Runeberg -  Sändebref till baron Stedingk rörande några teaterförhållanden /
22

(1861) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

derinom, är en eller flera skådespelare af andra,
tredje eller fjerde ordningen, som dess lärare och
föreståndare; ja! jag vill vara fullt uppriktig —

jag har svårt att som sådan tänka mig äfven den
störste skådespelare!

Och hvarfore? Jo derför att skådespelarekonsten
icke kan inläras såsom man lär ett språk eller ett
handtverk! Derför att äfven den störste skådespelare
lärer eleven sitt sätt att uppfatta och återgifva olika
karakterer, — derför slutligen att äfven den störste
skådespelare och bästa menniska icke gerna skapar en
elev som hotar att fördunkla honom sjelf! Jag kunde
tillägga ännu flera skäl, såsom till exempel det
faktum att ingen stor skådespelare någonsin bildat en
lärjunge som nått någon anmärkningsvärd höjd; den
inträffande möjligheten af en rivalitet emellan mästaren
och läijungen — man har sett sådant! — det falt
för kabaler och intriger som öppnar sig inom
elevskolan, och mera sådant. Men jag vill nu endast söka
närmare utveckla de tre fors ta skälen dem jag
framdragit för att stödja mitt påstående.

Jag har sagt att skådespelarkonsten icke kan
inläras så som man inlär ett språk eller ett handtverk.
För att lära skomakeriet, fordras ovillkorligen att
hafva en skomakare till lärare, — skräddaren kan det
inte, och inte en professor heller — och för att lära
ett språk fordras en som förut känner språket, —
men för att bilda en skådespelare, fordras ingen aktör.
Och detta af det enkla skäl, att anlagen för denna
konstutöfning verka inifrån och utåt, icke tvertom. De
måste således äfven’ ledas och utvecklas på samma sätt.
Hos skådespelaren behöfves icke något handlag, ingen
• ambouchyr, hos honom kommer allt an på den
andliga uppfattningen, på den estetiska åskådningen af
det föremål åt hvilket han skall gifva gestalt och färg.
Att han dervid måste hafva ett verktyg, det veta vi,
och att verktyget är hans eget jag, veta vi också,
men det verktygets bildande till duglighet att tolka
den inre känslan och värmestegringen, tillkommer den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhstbf/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free