- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
225

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När de veko af nedåt Strandvägen, träffade fru
Betty en bekant äldre dam. Det blef några ögonblicks
samtal, och under tiden gingo de båda unga ett par
steg förut.

»Å, kom ut med oss i eftermiddag,» hviskade Gerda
hastigt. »När nu hyran blir betald, så...»

»Lofvar Gerda att promenera med mig då — i
skogen?» frågade han lika sakta.

»Ja, men först spela vi krocket — och så i kväll
— hur är det, är det månsken?»

»Jag tror det.»

»Ack så roligt! Tyst — mamma!»

Och så helt högt och med den likgiltigaste min i
världen:

»Sista båten går in klockan nio, men om doktorn
vill, så går det mycket väl an att stanna tills i morgon
bitti’.»

»Ja för allt i världen,» inföll nu frun, som kom
fram till dem; »men hvarför stannade inte Gerda? Såg
du inte att det var rådmanskan Berger?»

»Nej, snälla Betty! Var det hon? Å Gud, hvad
hon har blifvit gammal!»

»Ja, det har hon då verkligen,» sade fru Betty
helt belåten, ty det var inte så särdeles stor skillnad i
ålder emellan dem, »och det är då en lycka att hon är
närsynt, så hon såg kanske inte att det var du. Men
hur var det, har du öfvertalat doktorn att följa med oss?»

»Ja, men vi veta ju inte än om det blir någon färd
af, mamma,» svarade Gerda. »Pappa sade ju, att...»

»Om han fick sälja huset, jal Men det vet man
ju inte än. Således, om vi komma att fara, följer
doktorn då med och håller till godo med så som vi ha
det där ute?»

Snart voro de hemma, och när de ringde på
tamburdörren, kom herr Stenman själf och öppnade. Han såg
inte strax doktorn, som stod litet bakom de andra, och
ropade helt fryntligt, när han fick se sina fruntimmer:

»Nej, ä’ ni redan hemma? Här ska ni tro har
varit ett förbaskadt spring i dag. Det är väl minst en
femton, tjugu personer som varit och sett på våningarna.
Skåningen kom inte, så jag har varit med själf också ...
Nej, men hvad ser jag? Doktorn!»

15. — Från stad och land.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhstadland/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free