Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strängt straff alla förbjudet att besöka ”arresten”,
och Walter satt ensam till klockan åtta, då Somers
gläntade på dörren.
”Evson, du skall sofva i sjuksalen i natt”, sade
han i iskall ton; ”följ med mig.”
”Är jag relegerad?” frågade Walter andlöst.
”Det vet jag inte; du förtjenar åtminstone att
bli det.”
Sannt, o, dygdige och kallhjärtade Somers! Men
är detta allt du har att säga den stackars gossen
i hans nöd?
”1 alla händelser”, tilläde Somers, ”vill
åtminstone inte jag längre ha dig till min uppassare, och
inte tror jag någon annan heller vill det.”
Med hvilken bitande anmärkning han lämnade
Walter åt sitt öde.
NIONDE KAPITLET.
Botgörelse.
Följande morgon återfördes Walter till arresten
och afvaktade där med tungt hjärta sin dom. I
inbillningen hade han redan lämnat St. Winifred, och
hans tankar kretsade oaflåtligt kring hemmet. Hvad
skulle han säga sin far? Hur skulle han kunna
trösta modern och skulle han någonsin mer våga se
någon därhemma i ansiktet?
Någon kom hastigt springande uppför trappan
och åter stacks en biljett genom dörrspringan. Han
ryckte den hastigt till sig och läste:
”Käre Walter!
Det gläder mig att vara den förste, som
berättar dig, att du ej blir relegerad. Paton har bedt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
