Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sk. resa 359. Jfr Stut, såsom namnet
nttalas i de norra orterna.
f Tjälablomma, f.,
Tjälabloin-ster, n., Tjälatuppa,f., kallas
mångfaldiga vårblomster, såsom Sippor
(enligt Franckenius, Tillandz, Bromelius),
Movippa (i Upl.), Kabbelök och
Häst-hofsört (i Dal.), Violer (enligt Retzius)
m. fl.
Tjärblomster, n., Tjärört, f.,
mångåriga örter bland
Näglikeväxter-na, med purpurröda blommor, fem stift
och vid basen flerrummigt fröhus:
Viscaria Roehl. Allmänna Tjärörten (F.
vulgaris Roehl.) har stjelken klibbig vid
lederna.
To (i stället för ull eller lin) ingår
i flera ord, såsom Tonad, gemensamt
namn på Hampa och Lin, Tobändel,
Tåbengräs == Lin-snarrefva, Tobetel
= Tufvigt Angdun, och troligen äfven
Tåtel, äldre Totel. Ordet står i nära
förbindelse med Do i Dodra
(Camelina), Eng. Dodder (Cnscuta), Tysk. Dot,
hamptråd o. s. v., hvarföre man kunde
vara frestad att antaga ett förloradt
stamord po. _
Tobak, m., en allmänt odlad ört,
tillhörande Bolmväxterna: Nicotiana
l. Utom den Allmänna Tobaken (X.
Tabacum l.) odlas Bondtobaken, skild
genom rundadt trubbiga blomflikar: N.
rustica L.o
Anm. Åtskilliga växter, som brukats
såsom surrogat för Tobak, hafva äfven
fått namn deraf; så har Amica montana
L. kallats Tobaksblomma, samt Achillea
Millefolium L. (Dal.) och Tussilago Farfara
l. (enligt Wahlenberg) Bröst-tobak.
Tof, m., benämnas flera tufviga gräs,
egentligast kanske Aira ccespitosa L. I
Jemtland kallas Aira flexuosa L.
Tof-hven, i Skåne Scirpus ccespitosus L.
Mossatof. Tof kallas allmänt i
Norrland äfven Festuca ovina L. m. fl. gräs.
Toffelblomma, f., en skön och
sällsynt, högnordisk ört af
Nosseväx-ternas familj, med enbladig och en-
blommig stjelk, liffärgade blommor:
Calypso borealis Salisb. — I anseende
till blommornas likhet fördes denna
ört af Linné till slägtet Guckusko, och
namnet Toffelblomma har tillagts båda.
Tofhven, se Tof.
i Tofsmossa utgår.
Tofsäxing, m., ett grässlägte med
axlikt sammandragen vippa,
treblommiga, plattade, gyttrade småax:
Koe-leria Pers. Den Blågrå Tofsäxingen
(K. glauca Dec.) är ett värderadt gräs
på sandfält.
Tok, m., en utmärkt, för södra
0-land egendomlig buske af
Brumväx-ternas familj och Fingerörtslägtet,från
hvars öfriga arter den afviker genom
trädstam: Potentillafruticosa L. »Tok
kallas på Öland en buske, som„i hela
verlden är mycket ram. Linnés Öl. resa
63. — Tokens qvistar äro mycket sega
och användas till qvastar m. m.
Namnet synes härleda sig från Angl.Sax.
tohs, seg.
Tolta, f., örtslägtet Mulgedium
Cass., tillhörande Fibleväxterna, men
har blå blommor och fruktfjun. Våra
båda inhemska arter tillhöra ensamt
Norrland och Lappland, och namnet
synes vara af Lapskt ursprung.
Wahlenberg skrifver Tort, Torta.
Tolubalsam, m., se Balsamträd.
Tomtört, f. == Harkål. ^
Toppklocka, f., en art af slägtet
Blåklocka, med blommorna gyttrade i
toppen: Campanula glomerata L.
Topplösa, f., en art af slägtet
Videört, eller snarare ett eget slägte, med
gula blomklasar endast ur stjelkens
bladveck, hvarigenom stjelkens topp
är obegränsad: Naumburgia
thyrsi-flora (l.) Reich.
i Tordyll, m., efter Lat.
Tordy-lium l. Hvarken växten eller namnet
finnes i Sverige.
f Tormentill, efter Lat.
Tormen-tilla, en art af Fingerörtslägtet; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
