Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKOLIF—MJÖLGRÄS
79
Re’n är den varma bänk utaf meloner
klädd,
Som rundas under glas vid jordens
låga bädd,
Der sommarn deras skal med
blommans likhet målar
Och gjuter svalkans saft i deras gula
skålar.
OXENSTJERNA 2: 54.
Menniskolif, n., se Pnrpurvinda.
f Menniskovän, m., ett gammalt,
^nu obrukligt namn på Snärjegräs,
emedan denna växt hänger sig fast vid
kläderna. Jfr Snarmåra.
Mespel (mindre rigtigt Mispel), m.
1) Egentligen ett buskslägte bland
Kärnfruktträden, med större, npptill
skålformiga frukter: Mespilus
germanica L. Denna är mera sällan odlad.
2) Vanligast, men oegentligt gifves
namnet Mespel åt Amelanchier
cana-densis Med. (Mespilus canadensis L.),
en buske, äfven tillhörande
Kärnfruktträden, med små svarta, ätliga bär.
3) Afvenledes Oxbärsbusken
(Cotone-aster vulgaris Lindl.) har i
systematiska arbeten blifvit kallad Mespel, men
då den numera ej räknas till
Mespel-slägtet, bör sådant namn på denna
buske försvinna.
t Midsommarsblomster, n. I
anseende till den stora utsträckning
och följaktligen de olika klimat Sverige
eger, är det klart, att detta namn
användes olika i flera landskap. Sålunda
hänföres det i "Skåne till Hästfibla, i
Småland till Nosserot, i Vermland till
Knylbräcka, i Medelpad till
Ängs-näfva (i Jemtland kallad
Jansmesse-blomster), i Vesterbotten till Allmänt
Solöga. Vill man derföre upptaga
namnet i en Svensk ordbok, bör det endast
tydas med örter, som blomstra vid
midsommarstiden.
i Millefolium, n. , rent Latin, men
brukas ofta i talspråket för Röllika.
Minnesviol, f., Atterbom =
Styf-morsviol.
Mire (Tysk. Miere), m., Visby =
Våt-arv.
Mispel, se Mespel.
Missne, n. (i Dalarne f.), äfven
Mäss, en i kärr växande ört med tjock
rotstock, hjertlika blad, tjock
blom-kolf, omgifven af ett på inre sidan
hvitt hölster, och med röda, tätt
sittande bär: Calla palustris l. Af
Miss-nets tjocka rot beredes i Norrland bröd
i missväxtår.
Mistel, m., en på träd växande,
ständigt grönskande buske med ledade
stjelkar och hvita, enfröigabär: Viscurn
album L. Misteln (Isl. mistilteinn) är
välbekant i nordiska mytologien. —
Af Mistelns bär kokas fogellim.
rMjella, Holtemjella, f., Dalsl.
= Ängskovall.
Mjeltbräken (föråldradt:
Mjelt-gräs), n., en hos oss sällsynt
Bräken-växt (förekommande på Gotland), med
odelade, vid basen hjertlika blad med
linieformiga fruktplättar på undre
sidan: Scolopendrium officinarum, Sw.
Mjödört, f., en på fuktiga
ställen allmän, parbladig ört, tillhörande
Brumväxterna, med stor blomruska i
toppen, hvita, starkt honungsluktande
blommor: Spirma Ulmaria L. Har
talrika benämningar i mellersta och norra
Sverige, men det i Göta rike (äfven
Danmark och England) allmänt
brukliga namnet Mjödört är det mest
karakteristiska.
Mjöldagg, f., en på lefvande
växter parasitisk, högst skadlig svamp,
bildande mjöl-lika fläckar med små
gulbruna knappar: Erysiphe Hed-w. fil.
Den mycket omtalade Drufsjukan i
södra Europa (0’idium TucTceri Berk.)
är en outbildad form af Mjöldaggen.
Mjöldryga, f. = Brandkorn.
f Mjölgräs, n. = Svinmell.
Obrukligt namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
