Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. SOCIOLOGI OCH SOCIALISM - 13. Marx tillämpar Spencers och Darwins läror. Konservativa och socialister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarje verkan blifver åter till orsak af nya verkningar;
för den skull synes mig Marx’ formel alltför skematisk.
Alla ett folks sociala lifsföreteelser äro resultatet af
vexelverkan mellan dess organiska, antropologiska
egenart och miljön, för så vidt denna har till förutsättning
en bestämd ekonomisk ordning såsom lifvets naturliga
grundval. Liksom den enskildes psykiska lif
inverkar, om ock med mindre styrka än i motsatt fall, på
de organiska vilkoren samt på förloppet af hans strid
för tillvaron, så förvandlas de sedliga, rättsliga och
politiska fakta å sin sida frän verkningar till orsaker
samt utöfva följaktligen inflytande på de ekonomiska
tillstånden; för den positiva vetenskapen fins det ju
icke någon väsentlig skilnad mellan orsak och verkan,
annat än i fråga om ordningsföljden.
Så t. ex. kan en person, som lider af dålig
matsmältning och som åtminstone är något hemma i
hälsovård, utöfva inflytande på sitt matsmältningsorgans
brister, fast endast inom sin organisations gränser,
alldeles såsom en vetenskaplig upptäckt eller en förändring
af rösträtten kan förändra industrien eller arbetets
vilkor, om också blott inom det gifna ekonomiska
systemets gränser. De sedliga, rättsliga och politiska
institutionerna hafva sålunda en vida större betydelse för
förhållandet mellan bourgeoisiens enstaka klasser
(agrarer, industriidkare, finansmän) än för förhållandet
mellan arbetsgifvare och arbetstagare.
Jag hänvisar den läsare, som vill lära känna
betydelsen af ctønna Karl Marx’ tanke i och för det riktiga
förståendet af kulturhistoriens mäktiga företeelser, till
Loria’s bok om ”Det sociala tillståndets ekonomiska
grunder” *); han skall där finna, huru denna teori är
den mäst snillrika och fruktbringande som någonsin
blifvit uppstäld, huruledes i och genom den — jag
återupprepar det — såväl samhällets historia får sin
förklaring i sina väldigaste dramer, som individens lif
*) uLes bases économique de la constitution sociale“
(Paris 1894).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
