Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. UTVECKLINGSLÄRAN OCH SOCIALISMEN - 11. Utveckling, revolution och omstörtning. Socialism och anarkism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är icke fråga om en konstlad, af en utopist eller
metafysiker vid skrifbordet utfunderad konstruktion.
På liknande sätt går det äfven för biologen på
hans område. Om man visar honom ett några dagar
gammalt embryo, så kan han icke med bestämdhet säga,
om det skall blifva en gosse eller en flicka, och ännu
mindre om det kommer att blifva ett starkt eller svagt,
ett sangviniskt eller koleriskt, ett klokt eller enfaldigt
väsen. Han skall blott kunna i allmänna drag förutsäga
en dylik individs utveckling samt öfverlämna åt tiden,
alt de ärfda anlagen och omgifningens förhållanden,
hvari ifrågavarande väsen kommer att lefva, naturligt
och otvunget bestämma dess personliga egendomligheter.
En socialist kan och måste gifva detta svar; och i
den riktningen var det också som Bebel, i tyska
riksdagen den 3 febr. 1893, svarade dem, hvilka på fläcken
kräfde af socialisterna en den noggrannaste upplysning
om framtidsstaten; och dessa togo såsom utgångspunkt
för sin kritik vissa konstlade framställningar af
socialistiska romanförfattare, som hafva gått alltför långt in
på enskildheter.
Ungefär detsamma skulle svaret säkerligen hafva
blifvit, om, kort före den stora franska revolutionens
utbrott, de dåvarande maktegande, adeln och
prästerskapet, skulle hafva ställt följande fråga till tredje
ståndets representanter: ”Hur kommer då ert nya samhälle
att gestalta sig? Gif oss en utförlig skildring af
detsamma, och vi skola fatta vårt beslut”.
Det tredje ståndet, dit borgareklassen samt de af
de båda andra ståndens medlemmar, såsom Mirabeau
och Sieyés, hvilka bekämpade de särskilda privilegierna,
hörde, skulle då omöjligt ha kunnat förtälja det nittonde
århundradets historia; men detta har icke hämmat
borgarerevolutionens gång, ty den var det naturliga, vissa
och oundvikliga skedet i en evig utveckling, liksom
socialismen är det i dag gent emot bourgeoisien. Om det
borgerliga samhälle, som icke har bestått mera än
omkring ett århundrade, skulle hafva tillmätts en så mycket
kortare lifstid än det feodala samhället, så ligger väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
