Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QVINNOEMANCIPATIONENS VRÅNGBILDER. 85
mögenheten, för sonen ett medel att komma fram, är för
dottern ett motiv att stå stilla.
Härtill kommer, att forna tiders fördom och ovilja mot
framstående qvinnor ej ännu är fullkomligt öfvervunnen. Hos
ynglingen prisas kraften, ihärdigheten och modet; hans öfver-
lägsna själsgåfvor betraktas som löftesrika förebud till en vid-
sträckt, välgörande, ärorik och viustgifvande verksamhet. Hvar
och en, som hyser deltagande för mensklighetens högre
intressen, räcker honom en hjelpsam hand; och förmår man
ej detta, följer man dock med välönskningar hans bana.
Flickan deremot betraktas och bedömmes helt annorlunda.
Ihärdighet, kraft, skarpsinne och sjelfständighet tycka många
vara för henne farliga egenskaper, hvilka lätt kunde bringa
henne i strid med sin omgifning, och dessutom ej kläda och .
anstå en flicka, som i stället bör utmärka sig genom mildhet,
foglighet och blygsam tillbakadragenhet; hvilka goda egen-
skaper ju icke behöfva utesluta de förstnämnda. Öfverlägsna
själsgåfvor hos unga qvinnor betraktas ännu af många som
ett slags hors d’oeuvres, åt hvilka man har svårt att anvisa
passande användning. Den snillrika, kraftfulla och sjelfstän-
diga flickan helsas ej med samma gillande och uppmuntrande
blickar som den begåfvade ynglingen; hon betraktas snarare
med misstrogen nyfikenhet som en anomali, ett underdjur.
Få äro de händer, som rickas till hennes hjelp och stöd; men
många de tungor och blickar, som med ljudlig stämma eller
lättolkadt ögonspråk låta henne förstå, att bäst vore, om hon
lydde ordspråket: »ne sutor ultra crepidam!». Först under allra
sista åren hafva några de nya idéernas förkämpar uttalat den
sanningen, att qvinnan liksom mannen bör vara ett utveck-
ladt och sjelfständigt väsen, och att utbildningen af hennes
personlighet är lika vigtig för samhällets som för hennes egen
lycka.
Orättvisan och föraktet i ofvanciterade qvinnofiendtliga
författares skriftliga utgjutelser samt i deras själsfränders per-
sonliga uppträdande förklara till någon grad de många bittra
utfall och förflugna emancipationsförslag, med hvilka somliga
qvinnor framkommit, och hvarigenom de skadat sig sjelfva
och fördröjt den berättigade reformen. Man hör stundom på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
