Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 JEMNFÖRELSER MELLAN DE TRE FOLKENS QVINNOIDEAL.
Det berättas om en rik man, att han gaf till uppgift, åt
tre lärda, en af hvardera nationen, att som prisämne skrifva
lejonets naturhistoria. Den lärde tysken inneslöt sig i sin
studerkammare och fördjupade sig i begrundande af lejonets
urtyp, af den idé, som låg till grund för dess sinliga form;
och på detta sätt konstruerade han lejonet å priori. Frans-
mannen slog sig ned i kejserliga biblioteket och studerade allt,
som var skrifvet om lejonet, och författade på grund häraf sin
afhandling. Engelsmannen reste till Afrika för att sjelf se
och iakttaga lejonet och dess lefnadssätt och på grund af er-
farenhetsrön författa dess naturbistoria. Anekdoten kan läm-
pas på de tre nationernas sätt att studera qvinnan. Tysken
tänker sig så in i könets urtyp, makan och modern, att
han ej förmår se de många andra qvinnotyper, verkliga lif-
vet erbjuder och kräfver. Fransmannen har så länge stude-
rat sin nationela, d. v. s. chevaleriets qvinnotyp, att till och
med Legouvé med smärta erkänner, att endast nödvändig-
hetens hårda lag tvingar honom att frångå densamma; medan
öfriga franska »qvinnovänner» dervid fasthålla. Engelsman-
nen, en Bacons äkta afkomling, studerar främst det bestå-
ende och söker genom erfarenhetsrön och iakttagelser vinna
fast grund för sina teorier om qvinnan. Och när dessa in-
duktiva forskningar lärt honom, att qvinnan uppträder ej blott
som maka och moder, utan äfven inom många andra verk-
ningskretsar, så grundar han härpå sina läror om hennes vä-
sen och sin lagstiftning för hennes sociala ställning.
Liksom ingen enskild menniska kan i sig förverkliga
idealmenniskan, sammanfattningen af slägtets alla fullkom-
ligheter, så kan ej heller någon enskild qvinna förverkliga
qvinlighetens ideal, i sig förena alla dess olika bestämningar
och företräden. Endast menskligheten i sin helhet kan för-
verkliga normalmenniskans idealbild, och äfven denna närmar
sig blott småningom sin fulländning. Till denna bidrager
hvarje nation med sin qvinnotyp; och mensklighetens univer-
sella ideal blir allt rikare och fullkomligare, ju friare qvin-
nan får utveckla de olika sidorna af sitt väsen och derigenom
bilda allt flere vexlande och individuella typer.
Men det qvinnoideal, som föresväfvar vår tid och mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
