Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSYKOLOGISKA JEMNFÖRELSER MELLAN KÖNEN. 67
qvinnans medfödda större sedlighetsinstinkt. Afven Michelet
antager, som vi sett, hennes större renhet, och Fichte och
Hvasser dela hans åsigt. Vore qvinnan ej af naturen kyskare
än mannen, skulle alla tiders sedelagar varit dubbelt orätt-
visa och grymma. Det enda antagande, som i någon mån
kan ursäkta deras obilliga stränghet mot qvinnan, är, att man
trott sig ega rättighet att af henne fordra mer oskuld och
blygsamhet. Men å andra sidan har man aldrig fullt gjort
sig reda för alla de frestelser, qvinnans ställning inneburit och
till viss grad ännu innebär. Hon har varit rättslös inför äk-
tenskaplagen, brödlös inför arfslagen, magtlös inför våldet.
Hur naturligt för henne att under sådana förhållanden bruka
det personliga välde öfver männen, naturen förlänat henne,
för att vinna skydd, bröd och anseende; hvilken frestelse för
detta af lag och sed kränkta väsen att taga sin skada igen
genom de medel, som stodo det till buds, och att mannen till
behag offra sin naturs renhet, och, sjelf förnedrande sig, förne-
dra honom. Under sådana förhållanden måste en mängd qvin-
nor af nöden tvingas att blifva mannens förledare, d. v. s.
att blifva, hvad asketismen antager dem till sin natur vara. Att
qvinnan, så neddragen af yttre omständigheter, ännu betrak-
tas som oskuldens personifikation utgör ett bevis för den ur-
sprungliga renheten af hennes natur.
. Normalt och rikt begåfvade samt sundt och fullt utveck-
lade individer af hvartdera könet äro i allmänhet så utrustade,
att de måste beundra hvarandra. Qvinnans ömhet, renhet,
fintlighet och behag förtjusa mannen, och hans snille, skarp-
sinne, kraft och mod ingifva henne beundran, förtroende, akt-
ning och hängifvenhet. Att gqvinnan beundrar mannen finna
alla som sig bör; men mannens beundran för qvinnan väcker,
som vi sett, ej sällan ovilja, åtlöje och hån. Dock visar er-
farenheten, att många medeltidens och nutidens utmärktaste
män drifvit denna beundran nästan till dyrkan. Här talas ej
om ridderlighetens vrångbild, galanteriet, den Don Juanska
qvinnodyrkan, com Michelet benämner »Péblouissement du
sexe», och som Schopenhauer och Hartmann betrakta såsom blott
naturdrift; utan den vördnadsfulla hyllning, många de bästa och
snillrikaste män egnat och ännu egna åt qvinnan. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
