Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 FRANKRIKE.
lågheter och hädelser än i M. Dumas’ lilla bok »L’homme-
femme».
Råheten och lagheten af M. Dumas" samt af några bland pes-
simisternas åsigter tvingar referenten att vid deras anförande be-
gagna ett motsvarande språk. Endast sanningens och pligtens för-
enade magtbud kunna förmå handen att härvid utföra sitt uppdrag.
Dumas” åsigter om qvinnans själsgåfvor och samhällsställ-
ning öfverensstimma i det hela med Schopenhauers. Sträf-
vandet att förbättra hennes uppfostran klandras med påståen-
det, att »qvinnan ingalunda är, hvad hon är, i följd af sin
uppfostran; utan att man gifver qvinnan den uppfostran, hon
erhåller, derför att hon är, den hon är»! VWidare heter det:
»äktenskapet är alltigenom till hustruns fördel; — deri lig-
ger skälet, hvarför lagarna ursäkta alla mannens vredesutbrott.
— Gynéeceer, harem, kloster, vissa lagparagrafer, vissa sede-
bud och vanära för dem, som undandraga sig desamma; detta
allt utgör försigtighetsmatt, som mannen nästan öfver allt
trott sig böra iukttaga. Derför är äktenskapet helt och hållet
till qvinnans fördel. Må man blott besinna allt, hvad hon
derigeuom vinner. Förntom uppfyllelsen af sin »voeu natu-
rel» erhåller hon frihet att komma och gå, att se och göra
bekantskaper, detta allt, som de unga flickorna ej veta. hvad
det vill säga»? — Dumas och Schopenhauer öfverensstämma
också 1 asketism, qvinnoföraktets vanliga följeslagare; och om
Dumas än icke som pessimisterna, förordar mensklighetens full-
ständiga utdöende, så framställes dock celibatet såsom man-
nens högsta tillvarelsesätt. »Har du», så tilltalar han sin son,
»har du själstorhet nog att till hela qvinnokönet uttala orden:
"hvad har jag med dis att göra? — då, min son! då har
jag ingenting mer att säga dig; då är problemet löst, och
jag bugar mig inför dig ej utan tacksamhet mot den qvinna,
som varit mig behjelplig vid daningen af en sådan son»? —
I ett hänseende äro dock de båda författarne hvarandra myc-
ket olika. Schopenhauer är motsägelselös i sin asketism och
sitt qvinnoförakt; Dumas deremot full af motsägelse i båda
fallen. Så t. ex. manar han sin son att »ära sin hustru en-
dast som maka och moder» och tillägger: »et qu’elle soit mere
! Sid. 94, — ? Sid. 99, 100. — ? Sid. 168.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
