Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND. 15
att Schopenhauers nihilistiska system, trots alla olikheter,
dock så i hufvudsak öfverensstämmer med Buddaismens förakt
för och slafveri under sinnena, att dess frukter måste i Ve-
stern likna dem i Östern. Schopenhauer och hans anhängare
äro nutidsexempel på det misskännande af kärlekens etiska
betydelse och det oblidkeliga qvinnohat, som vanligen ut-
märkt asketismen!; ett hat lika orättvist som barnets vrede
på den sten, mot hvilken det fallit och stött sig. Dessa för-
fattare drifva så väl asketismen som hatet till sina yttersta
konseqvenser. Deras asketism fordrar tillvarons förintelse,
deras hat qvinnokönets förslafvande, hvilket innebär återgång
till barbariet. Denna teoriernas brutaliserande inverkan stär-
kes genom en besynnerlig stundom framträdande egenhet hos
tyskarne, en viss social råhet, som illa öfverensstämmer med
deras höga lärdom. I sin framställning af civilisationens båda
beståndsdelar: ideernas utveckling och samfundslifvets höjande
anmärker Guizot?, att det senare i Tyskland sällan gått i
jemnbredd med den förra. Lärdomen för sitt kammarlif
utan vexelverkan med den omgifvande verlden. Buckle an-
märker, förklarar och beklagar? den djupa klyfta, som i
Tyskland skiljer det lärda ståndet från allmänheten; den
brist på sympati och inbördes vexelverkan, som gör tänkaren
blind för det praktiska lifvets kraf och otillgänglig för dess
lärdomar. B. Goltz framhåller »das moderne Elend der geist-
reichen Mannsleute, der Literaturmenschen», som på ingen
punkt står i omedelbar beröring med lifvet, och som endast nä-
res af »dem ungeheuren Literatur-Dintenfass als Mutterbrust».
Naturlig cynism, medfödd benägenhet för »die göttliche Grob-
heit», samt lärdt öfversitteri och oförstånd torde vara hufvud-
orsaken till denna råhet midt i lärdomens högsäte. Kanske
! History of european morals by W. E. H. Lecky. London 1877,
del. 2, sid. 338, Lecky visar, att asketismens insteg i de gamla kristna
kyrkorna bidrog till det qvinnoförakt, canoniska lagen och andra gamla
urkunder ådagalägga, och hvarigenom qvinnans ekonomiska beroende
blef större under medeltiden än under senaste århundraden i det hed-
niska Rom.
2 Histoire de la Civilisation en France. Paris 1853. Tome 1,
pag. 11.
3 Civilisationens historia i England. Del. I, sid. 141, 161.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
