Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 INLEDNING.
dels teoretiskt, ty rättvisa och konseqvens fordra frihet ej
blott åt mannen utan ock åt qvinnan; dels praktiskt, ty be-
roendets ok har icke tryckt Englands qvinnor så tungt, att
de derigenom hindrats från att göra sina andliga förmögen-
heter gällande bäde i literatur och samhälle och dymedelst
ådagalägga en duglighet, som af många anses berättiga dem
till fullständigt oberoende. Så vidt vi veta, har reaktions-
" tidehvarfvets anda aldrig förledt någon engelsk författare till
sådana ensidigheter, som dem, till hvilka tyskar och fransmän
gjort sig skyldiga; ej heller har någon af Englands fram-
stående författare kommit fram med teorier om månggifte och
qvinnogemenskap eller andra dylika samhällsupplösande och
qvinnoförnedrande läror. Det dröjde dock länge, innan nå-
gon kraftigare protest mot bestående förhållanden framkom.
Under mer än första hälften af innevarande sekel har,
så vidt vi känna, ingen större på vetenskapliga rön stödd
afhandling blifvit utgifven till bevis för nödvändigheten af
ändring i qvinnans samhällsställning. Men 1865 skref T. H.
Huxley sin bekanta artikel »Emancipation black and white»!,
och Miss B. KR. Parkes sitt förträffliga verk: »Om qvinnans
arbete», hvarigenom isen bröts. I slutet af 1860-talet upp-
stodo nästan samtidigt John Stuart Mill och W. E. H. Lecky
med sina berömda verk, hvilka kunna betraktas nästan som
epokgörande. De mottogos af den engelska pressen med ett
deltagande, som i allmänhet var bifallets. De stora engelska
tidskrifterna införde vidlyftiga öfversigter och anbefalde skrif-
terna till sina läsares uppmärksamhet. » Westminster Review>
upptog derjemte i särskilda artiklar vissa sidor af samma
ämne och sökte gifva förslag till mildrande af samhällets svå-
raste moraliska olycka och qvinnokönets djupaste förnedring.
I andra uppsatser afhandlades frågan om ny lagstiftning för
gift qvinnas eganderätt, hvilken vid denna tid också verkligen
i någon mån utvidgades. År 1870 öppnades den första hög-
skola för qvinnor, och upprepade gånger bragtes billen om
qvinnans politiska rösträtt å bane och erhöll under Gladstones
tid allt flere anhängare, hvilket dock ej varit fallet under se-
! Omtryckt i Lay Sermons, addresses and reviews.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
