Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wonderland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställningen. Negern slår aldrig till. Busarna tjuta: —
Ned med dem! Dra ut dem! Några rusa ned och
fram till ringen, vilja upp för att kasta ut dem.
Bullret är obeskrivligt. Slutligen lyckas negern
göra sig hörd. — I don’t fight that idiot, I will
fight Bill Smith! och han pekar på en karl bland
åskådarna.
Men båda diskvalificeras och måste avträda,
följda av visslingar och tillrop så älskliga, att
mitt förstånd svindlar över så mycket fantasi.
Nästa par äro två favoriter igen, kraftiga,
harmoniska kroppar. Båda aspirera på championskap
i medelvikt. Vadhållningen och tjuten börja. I
fjärde rounden får den ene en förfärlig uppercut.
Han svimmar, men motståndaren är så nära
svimning också, att han nästan behöver samma hjälp.
De äro dock så tränade, och när nästa round
hörjar, synes ingenting på dem. De gå på med
friska krafter, men ilskan har efterträtt den lugna
besinningen och domaren måste upp i ringen.
Ett par gånger i minuten måste han träda
emellan och skilja dem åt, då deras clinch blir för
intensiv. Raseriet börjar glöda i ögonen på
kämparna, allt oftare ryka de ihop och söka komma
åt ansikte, mage och hjärta under omfamningen.
Emellertid återvinna de sitt lugn och matchen
blir nu först verkligt intressant. Icke ofta kommer
ett slag in, men då det sker, sker det blixtsnabbt
och man hör det korta, dova ljudet som betyder,
att det träffat all right. Blodet strömmar ur näsa
i mun, ansiktena äro bultade filéer, kropparna
äro fläckiga, och när boxarna ta varandra i hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
