Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. I Nanking - En vår i det gamla Nanking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde bli rädd, andra frodiga, leende, mysande av
välmåga och humor, åter andra hade blida drag med fromt
nedåtblickande ögon. En kvinna fanns där i raden.
Med underlig realism var i hennes sköte utskuren bilden
av ett barn.
Där fanns ock en vacker buddhistisk klocka.
Sådana ha en underbart ren, stilla, djup klang. Jag tycker
alltid om att höra ljudet av dessa tempelklockor, det
kommer med ett enda stilla, länge dallrande slag —
som får förtona länge, länge, innan det följes av nästa.
Det tyckes mig likt Österns egen ande, så stilla, villig
att vänta, så lugn och djup. Jag knackade sakta mot
klockan och lyssnade till den underbara, rena, dallrande
tonen. Lantmännen stodo bredvid och sågo på med
undrande ögon, en av dem hade ett vackert, tänkande
ansikte. Så frågade han mig: »Vad hör Ni? Vad säger
hon?» Då förstod jag, att de tänkte, att jag stod där och
frågade klockans ande till råds om något jag ville veta,
eftersom jag såg ut, som om jag lyssnade efter något.
Jag kunde inte annat än le, då det kom så oväntat och
naivt, och svarade honom, att jag trodde på den ende,
sanne Guden, Himmelens Gud, och frågade Honom till
råds, om jag var oviss, icke en klocka eller dess ande.
Men då både lantmännen och munken sågo så
förväntansfulla ut, kunde jag inte annat än tillägga, att
klockan dock sade mig något. Den sade mig två ting:
1) Att jag visst skulle komma att bo många år i Kina.
2) Att det var åtskilligt med silver och inte bara koppar
i en klocka med så ren klang.
Munken var så förtjust över det sista yttrandet.
Han nickade och log och utlade det vidare för
lantmännen. Det var alldeles riktigt också, sade han, det
var litet silver i klockan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
