Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och främst angående delnings frågan eller den andel af
Polen, som Brandenburg skulle erhålla i satisfaktion för sitt
deltagande i kriget. Waldeck hade vid underhandlingens
början föreslagit Storpolen med den meromnämnda
kommunikationslinien. Oxenstierna gick först in därpå utan
gensaga, men ville sedan söka inskränka detta område.
Waldeck tyckte sig märka, att Sverige för sin del ville af
Polen taga Vestpreussen, Samogitien, Kujavien och om
möjligt Krakau. Flere delningsförslag uppgjordes, utan att man
kunde nå enighet. I ett memorial af 21 maj villfor
konungen kurfurstens begäran om en ort vid Weichseln, likväl
endast »jure feudi vel donationis» och utan befåstningsrätt,
men längre ville han ej gå. Han hade alltid förbehållit sig
strategiskt vigtiga områden mellan Netze och Wartha och
önskade, att den sistnämnda floden skulle blifva gräns i
vester för kurfurstens besittningar i Storpolen, men därigenom
skulle kurfursten gå miste om den åstundade
kommunikationslinien. Däremot öfvergaf Karl Gustaf ehuru ej gärna
sin älsklingsplan att erhålla någon del af Ostpreussen.
Slutligen faststäldes, att kurfursten skulle såsom ersättning för
lemnad hjälp i det pågående polska kriget erhålla
voivod-skapen Posen och Kalisch, med undantag af" några smärre
områden vid Netze, hvilka förbehöllos konungen, vidare
voivodskapen Lenczyck och Sieradz samt landet Wielun.
Denna satisfaktion intogs såsom en hemlig artikel i
huf-vudfördraget, och sedan upprättades öfver densamma en
specialkonvention i 7 art., där de närmare enskildheterna
faststäldes. 31
Andra frågor, som framkallade lifligt meningsutbyte,
voro om Danzigs undsättning, om hvem skulle vid en
»con-junctio armorum» föra högsta befälet, om kurfursten skulle
ha rätt »agera a part», och huru ordna frågorna om rang,
kvarter, genomtåg, subsidier m. m. på ett rättvist sätt.
Svenskame visade emellertid bestämdt tillmötesgående, och
kurfursten genomdref de flesta af de fordringar, som han i
sin instruktion af den 21 april uppsatt. Han behöfde ej
bekriga Danzig, han fick mot Karl Gustafs ursprungliga
önskan rätt att »agera a part» med större delen af sin armé,
men skulle tillika lemna en understöd skår, som kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
