Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Jag var förvånad öfver huru lugnt Fredrika, som så gerna
ville hjelpa alla menniskor, tog sitt misstag; men lika
förvånad blef jag att en månad derefter, då jag åter var
i staden hos min sjuka fär, få bref från Fredrika om att
tanddropparne hade fullkomligt botat de sjuka ögonen och
att den beskedliga bondhustrun dagen förut varit på Arsta
och begärt mera af de välsignade dropparne, som hade gjort
hennes ögon så godt.
Jag hade icke varit fullt fjorton dagar på Arsta då min
mor skref mig till att min fär önskade det jag skulle
återkomma om jag hunnit blifva uthvilad, och den följande
dagen, sedan Hedda kommit ut till landet, reste jag in
till staden. Yid midsommarn voro vi alla åter församlade
på Arsta.
I början af November 1827 blef min kusin och bästa vän enka
efter endast två års äktenskap och med hopp om att snart
blifva mor. Säker på mig, att jag hvilken stund som helst
vore villig att komma till henne, skref hon derom till mig
och anhöll äfven i ett rörande bref om mina föräldrars
tillstånd för mig att hos henne tillbringa den följande
vintern. I början ansåg min fär detta vara alldeles
omöjligt och att jag nödvändigt behöfdes hemma. Efter
några dagars betänkande, och som han uppriktigt holl af sin
systerdotter - dottren af den syster han så mycket älskat -
och hjertligt deltog i hennes sorg och behof att hos sig
hafva en vän, samtyckte han till min resa.
För denna ställdes nu allt i ordning. Mycket kostade
det på mig att skiljas från systrarne, isynnerhet från
Fredrika. Vi hade hitintills så troget följts åt i nöd och
lust, och vi lofvade ömsesidigt att flitigt skrifva till
hvarandra. Vi höllo äfven ord och posten fick minst en
gång i veckan vidkännas tyngden af ett långt bref från oss
hvardera. Det är dessa Fredrikas bref eller utdrag af dem,
som nu lemnas till allmänheten.
I sällskap med en slägtinge och vän, general H., reste jag
omkring medlet af December till hans egendom i Småland,
der jag några dagar före julaftonen fick den glädjen att
omfamna mina begge kusiner, hans hustru och min sörjande
vän, grefvinnan W., som kort förut hade ditkommit. Efter
jul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
