Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning af utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ända till år 1814, då först den präktiga och beqväma
våningen blef färdig.
Det kostade på oss att lemna landet; ty der hade vi
frihet att gå ut. I staden hade mina föräldrar alltid
tvenne par vagnshästar inne under vintern. Min mors,
ett par stora, präktiga «Isabellor», begagnades endast
af henne då hon gjorde visiter eller med någon af sina
vänner, vid middagstiden, for utom Norr-tull, hvilket då
för tiden var den granna verldens promenad-tur. Min far
begagnade sina eldiga, ystra, svarta hästar för att göra
resor ut till Årsta och ibland för att fara ut och åka,
helst på eftermiddagen i skymningen, och han tog då med sig
två af barnen på det att de skulle få inandas frisk luft,
deraf likväl ej mycket kunde komma in i en täcksläda med
endast ett fönster nedslaget. Vi voro just icke särdeles
roade af dessa färder. Under dem talades nästan aldrig
ett ord och de ställdes alltid åt samma håll, min fars
favoritpromenad: från Regeringsgatan, der vi bodde, uppför
Dödgräfvaregränden, Öfver Oxtorget, långs med Johannis
kyrkogård och ut genom Roslagstull.
Emellan 9 och 12 års ålder lärde Fredrika och jag engelska
och tyska språken, förkofrade oss i historia, geografi
m. m., och undergingo hvarje vår en examen för min fars
ungdomsvän, då varande kyrkoherden i Clara församling,
sedermera biskop Franzén. Han var nöjd med våra kunskaper
i allmänhet, men förvånad öfver de framsteg vi gjorde
i geografien. För dem hade vi att tacka Bonne Amies
förträffliga method att undervisa. På den framför oss
liggande kartan skänkte hon oss riken i de verldsdelar,
om hvilka vi då läste. När jag t. ex. fick Frankrike och
Fredrika England, så voro vi angelägna att känna till alla
landskap, städer, floder, vikar uti och gränser till våra
länder, och detta var ett riktigt nöje för oss. Jag måste
likväl sanningsenligt nämna, att Fredrika redogjorde alltid
bättre för sitt lands produkter, än för dess gränser;
dem mindes hon aldrig.
För handarbete hade Fredrika en medfödd motvilja. Hon vände
upp och ned eller afvigt allt hvad hon skulle sy, tappade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
