Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
livilar, i och f;ör sig tillåter antagandet af huru många
olikartade element och följaktligen huru många grundfärger som
helst. I hvilket fall som helst, så följer af principen, att
när alla slagen af element, de må vara flere eller färre,
samtidigt lika starkt retas, ingen anledning till förnimmelse af
qvalitet förefinnes. Vi se då blott ljus i allmänhet i motsats
till frånvaron af ljus eller mörker, med andra ord, vi se
ofär-gadt ljus, eller som man ock kallar det, hvitt ljus, och
oegentligt: h vi t färg.
Häraf följer ock, att när ett element retas öfvervägande,
men äfven alla de andra samtidigt i ringare grad,
förnimmelsen af den specifika ljusqvaliteten blifver svagare i samma mån
som de öfriga elementens retning är stark, emedan verkan af
deras retning på förnimmelsen i det hela måste vara såsom en
tillblandning af ofårgadt ljus eller hvitt till den i fråga
varande färgen.
Det särskilda sätt, hvarpå den Y0UNG-HELMH0LTz’ska
teorien tillämpar den nu antydda principen, är följande. Den
antager ^tre grundfärger, rödt, grönt och violett1) och
följaktligen tre mot dem svarande olika slag af element i
synnervapparaten : de röd-, de grön- och de violettpercipierande
elementen. När de rödpercipierande elementen ensamma eller i
öfvervägande grad retas, erfara vi förnimmelsen rödt, när de
grön-periciperande retas, förnimmelsen grönt o. s. v. med de
violettpercipierande. Olika slag af etervågor reta i olika grad
de olika elementen men dock så, att alla slag af etervågor i
någon grad reta hvarje slag af element. För att angifva, hvad
teorien i detta afseende lärer, vore det ur vetenskaplig
synpunkt riktigast att angifva de olika objektiva ljussorterna i
våglängder; men ur praktisk synpunkt, från hvilken vi här se
saken, är det vida beqvämare att benämna dem efter de
verkningar de utöfva på det normala färgsinnet. Med denna reser-
1) Maxwell, som något senare än Helmholtz, ocb oberoende
af honom, upptagit den YouNG’ska teorien, antager blått såsom den
tredje grundfärgen. För vårt praktiska ändamål är denna lärda
meningsskiljaktighet af ingen betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
