Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En minnesstod, som ej blef af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN MINNESSTOD, SOM EJ BLEF AF. 77
fördelen. Enskiftesförordningen af den 31 mars 1803
medförde en genomgripande förändring af det
skånska jordbruket, och dess betydelse kan icke
öfver-skattas. Men dess direkta verkningar tjänade mera
allmogens bästa; de stora godsägarne fingo endast
småningom skörda dess välsignelser, och
öfvergångs-tiden medförde för många af dem svårigheter och
bekymmer. Det var ingen hemlighet, att det stora
verkets fader ingalunda var - »landsfadern», utan en
man ur den skånska adelns egen krets, friherre Rutger
Macklean på Svaneholm; och de ekonomiska
bekymmer, under hvilka denne genomfört enskiftet, hade
väl äfven annorstädes haft sina motsvarigheter. Tjugu
år, innan enskiftesförordningen utfärdades, hade
Macklean börjat sin reform. Konung Gustaf IV Adolf,
eller rättare hans rådgifvare, skåningen M. Rosenblad,
som kontrasignerat det viktiga lagbudet, hade i själfva
verket endast trädt i Mackleans fotspår. Såsom
en stor historisk bedrift kunde detta näppeligen
skildras af samtiden, när denna ej ville stiga på
koturnen.
I själfva verket var väl den demonstration af
konungskhet, hvartill denna inbjudning allt detta
oak-tadt gaf anledning, ett bland de många bevisen på
tidens ombildande makt och på omslaget i politiska
meningar hos männen från Gustaf III:s dagar. Många
af denne konungs bittraste motståndare, det fria
statsskickets förfäktare, blefvo på äldre dagar
ultra-roja-lister; mer än en älskade att af yngre generationer
nämnas gustavian. Var det den äfven i de enskildas
lif nödvändiga reaktionen mot hvarje öfverdrift, som
här gjorde sig gällande? Eller hade man af franska
revolutionens omstörtningar lärt, att konungamakt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
