- Project Runeberg -  Fantasiens verldar och verklighetens verldar /
412

(1867) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tes i förlägenhet; han undersökte djuret på alla kanter
med mycket tålamod, och undersökningen hade till
resultat, att man icke förnuftigtvis kunde tro det en
själ kunde bo der. De båda resenärerna började
således komma till den tron att inga med själar utrustade
väsen funnos på vårt klot, då de med mikroskopets
tillhjelp upptäckte något af samma storlek som
hvalfisken, och som låg och flöt på Östersjön. Man vet,
att just vid den tidpunkten en hop filosofer voro
stadda på återväg från polcirkeln, dit de begifvit sig
för att anställa observationer, om hvilka förut ingen
hade bekymrat sig. Tidningarna berättade, att deras
skepp hade förlist i Bottniska viken, och att de med
mycken svårighet räddat sig; men man känner aldrig
kortens frånsida.

Micromegas utsträckte handen helt varligt mot
stället, der föremålet syntes; närmande ett par fingrar
och åter dragande dem tillbaka af fruktan att bedraga
sig, öppnade han dem slutligen och fattade med dem
helt behändigt skeppet, hvarpå dessa herrar befunno
sig, och ställde det försigtigt på sin nagel, noga
vaktande sig att icke krossa det. »Se här ett djur af
helt annat utseende än det förra», sade dvergen från
Saturnus; Micromegas lade det förmenta djuret i
håligheten på sin hand. Passagerare och besättning, som
trodde sig blifvit bortförda af en hvirfvelvind och
uppkastade på en klippa, började att allesamman sätta sig
i rörelse; matroserna hissade upp vinfat, kastade ned
dem på Micromegas’ hand och kastade sig sjelfva efter.
Herrar matematici fattade sina sextanter och spatserade
ut på Micromegas’ fingrar. Han kände en lätt kittling
i fingrarna: den framkallades af en jernskodd stör,
som man drifvit ned en fot djupt i hans pekfinger; af
denna kittling slöt han till, att något utgått från
djuret, han höll i sin hand; men han kunde till en början
icke ana hvad det var. Mikroskopet, med hvars till
hjelp man nätt och jemnt kunde skilja ett skepp från
en hvalfisk, kunde ej uppenbara några så ytterst små

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:37:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fantasien/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free