Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsträckas äfven till de sköna konsterna och de
sociala vanorna. Hans kommentarier öfver musiken
förtjena en särskild uppmärksamhet.
Om de finna behag i sång och harmoniska ljud,
böra de hafva uppfunnit några musikaliska
instrumenter, emedan sådana upptäckter vanligtvis hos oss skett
af en tillfällighet, vare sig genom ljudet från spända
strängar eller genom blåsandet i rör eller pipor,
hvilket gifvit upphofvet åt lutor, guitarrer, flöjter eller
orglar. På samma sätt hafva de på planeterna kunnat
uppfinna instrumenter, som icke stå efter våra i
välljud och behag. Oaktadt vi måste erkänna att tonerna
och intervallerna äro konstanta, finnes det dock
nationer, hvars sätt att sjunga är mycket olikt vårt såsom
fordom hos dorier, frygier och lydier; och i våra
dagar hos fransmän, italienare och perser. På samma
sätt kan det hända att invånarne på planeterna hafva
en musik, som är olik vår, ehuru den kan vara
välljudande för deras öron; och då vi icke ega något
skäl att antaga att den är råare än vår, finnes det
intet som hindrar oss från antagandet att de lika väl
som vi begagna sig af kromatisk musik och lämpliga
dissonanser, emedan det är naturen som lemnar dessa
toner och halftoner, och som noga utstakar deras rätta
proportioner. Och om de i sina konserter skola kunna
mäta sig med oss och framställa sina harmonier på ett
konstnärligt sätt, måste de veta att begagna sig af
tretoniga intervaller och falska qvinter etc, och att
på lämpligt sätt använda dissonanser. Ehuru det icke
synes sannolikt, kan det dock vara möjligt att de på
Jupiter, Saturnus och Venus stå öfver fransmän och
italienare i denna vetenskaps teori och praktik.»
Författaren talar omständligt om kontrapunktens teori.
Han inskränker sig icke till denna sköna konst.
»Då de ej uteslutande böra fästa sig vid det sociala
lifvets nytta, böra de äfven liksom vi finna ett stort
nöje i konversationen, i de förtroliga samtalen, i
kärleken, skämtet och skådespelen. Om vi förutsätta, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
