Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådana finnas som kunna invända, och som i
sjelfva verket hafva invändt, att universum är skapadt
for menniskan på jorden, och att man icke behöfver
söka någon anledning för att utvidga lifvets område.
Vi tro oss icke vara skapelsens mål; vi tro att Gud
är sjelf sin skapelses mål. Det är till sitt eget
för-herrligande han frambragt allt, både oss och de andra
väsendena. Skulle det vara för vår skull han gifvit
upphof åt englarna, som evigt tjena honom och sjunga
hans lof? Hvar voro vi när morgonstjernorna till
Honom uppsände sina lofsånger och när alla Guds
söner tillbådo Honom? Säg mig om alla dessa
meteorer, alla dessa fossilier, alla dessa växter och djur i
ödemarkerna, på jordens yta, i hafvets djup endast
kommit till för menniskans skull? Om så vore fallet,
skulle deras tillvaro vara bra gagnlös. Låtom oss
derför icke göra oss saker till den förmätna
gudlösheten att tro, det Gud icke kunnat på andra verldar
skapa oss liknande eller vida Öfverlägsna förnuftiga
varelser, som känna dessa verldar, beundra deras
rikedom och lofprisa alltings upphofsman.
Dessa känslor alstras af vår egenkärlek, och
vi tillräkna oss allt för mycken förtjenst, när vi tro
att Gud icke skapat något annat än till vårt gagn
och att, när ett föremål synes oss ligga utom vår
krets och ur stånd att inverka på vårt öde, vi genast
tro att det blifvit skapadt utan ändamål och utom
naturens ordning. Huru! är det icke nog att vi, som
endast äro stoft och aska, blifvit hedrade med hans
personliga närvaro, att han värdigats samtala med oss,
att han återlöst oss med sitt dyra blod, och att han
förvärfvat oss en evig lycksalighet, utan vi skola äfven
vägra att tro, det han skapat andra väsenden, hvilka
han utrustat med naturliga gåfvor, fastän de icke
kunna stå i något gagnande förhållande till oss? Är
det icke tänkbart, att Gud kunnat vilja uppfostra dem
oberoende af oss och skapat dem för sig, icke för oss?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
